- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
21

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om det Absolutas begrepp. 21

såsom ursprungligen bestämdt. Också är det just med afseende på
arten af denna bestämdhet eller det bestämda vara, som Herbart
med lysande framgång gör gällande de allmänt metaphysiska satser
eller reglor, hvilka ofvanföre från honom blifvit anförda såsom oafvis-
liga vilkor på engång för metaphysik och rationalism. I någon mån
annat, det måste medgifvas, blir deremot förhållandet, när frågan
dernäst blir om, att från dessa formella determinationer af vara’t
öfvergå till reella eller att i enlighet med de förra utföra läran om
de sednare d. v. 8 om sjelfva det varande såsom sådant. Af sin
rationella ståndpunkt hindrades Herbart härvid från att på något sätt
sinnligt eller i analogi med det sinnliga fatta det varande. Då han
nu å andra sidan och på grund af sin öfvertygelse om all idealisms
blott empiriska charakter och betydelse ej heller af det varande i det
andliga på något sätt kunde se ett uttryck; så blir häraf den första
oafvieliga följden, att för honom, conseqvent, någon annan positiv in-.
sigt ej var möjlig vare sig om det varande i och för sig, eller såsom
grund till det relativa, än den, att ett sådant nödvändigt måste finnas.
Med denna insigt ensam skulle emellertid naturligen lika litet hos Her-
bart, som hos Eleaterna, något verkligt philosophiskt system eller nå-
gon kunskap om ett Absolut vara gifna. Också har Herbart derföre
ej heller härvid stannat. Väl kan han ej heller, från denna första sats
inom ’metaphysiken, i strid mot sina principer, fortgå till att i posi-
tiva ontologiska satser om det varande successivt utveckla dettas be-
grepp. Deremot har han medelst en följd af till deras betydelse för
detta begrepp negativa bestämningar närmare begränsat och deter-
minerat den betydelse och användning, som de meranärmnde allmänna
och formella bestämningarne egde för och på det varande, hvilka
satser bilda den allmänna delen af hans metaphysik. Dervid åter
har Herbart, äfven bärutinnan lik Eleaterna, med detsamma som
han icke positivt uttalat eller vindicerat idealismens grundsats, lik-
som indirecte -eller i andra hand förts till en afgjord realism. Det
är, försåvidt man afser läran om det varande sjelft, synnerligen i
tvenne omständigheter, som de nu anmärkta förhållandena framstå ej
mindre evidenta till sin verklighet, än vigtiga till sina följder i och
för det Herbartska systemet. Till följd af sin från början obestämda
ståndpunkt hvad angår sjelfva begreppet vara eller dess betydelse så-
"som sådant (det eger för Herbart blott den af affirmation eller att
uttrycka: "das Dass"), har Herbart, såsom han sjelf uttryckligen
förklarar, i sjelfva ontologien ej ens kunnat afgöra, om det varande
är ett eller en flerhet (IV, 87). Deremot blir det för honom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free