Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Abeslutas begrepp. 25
der metaphysiska granden till idealismen blott i indirect mening ut-
göra en sådan och idealismen sjelf derigenom till en början få ut-
seendet af en hypothes, sa är denna grund icke desto mindre dock
såsom sådan tillräcklig. I förhållande till phenomenerna komma nem-
ligen, såsom Leibniz anmärker, philosophiska åsigter alltid "efter,"
och "bilda" såtillvida alla, vid sin begynnelsepunkt, "hypotheser,
enkom gjorda med afseende på den phenomena tillvaron och för att
rädda den, d. ä. visa dess möjlighet”.
Vända vi oss, alltså, till den idealistika rationalismen såsom den
enda metaphysiskt möjliga ståndpunkt, så eger denna närmast och, ’
sågom bekant, redan hos sin egentlige upphofsman sitt uttryck i och
med en uppfattning och vindication af det varande såsom för sig
verkliga begrepp, eller, närmare bestämdt, säsom en flerhet af sådana,
hvarvid då det högsta begreppet ock vore det högsta varaude eller det
Absoluta. Närmaste anledningen till detta sätt att bestämma det
ideelt fattade varande är "densamma, som den ofvan nämnda till
sjelfvå den ifrågavarande, idealistiskt rationella ståndpunkten: att
nemligen, från subjectivt-formell synpunkt bestämdt, philosophiens
innebäll och verkliga föremal ovedersägligen är och mäste fattas så-
som begrepp, så att jemt upp så långt som sådana äro möjliga,
också är möjlig en verklig och motsägelselös affirmation af ett va-
rande, och tvärtom. Deri är också skälet utsagdt till att, vidare,
i begreppet eller såsom begrepp rent omedelbart och rent factiskt en
från det sinnliga skild och af detta oberoende art af varande är gif-
ven, och nemligen en sådan, som är fri just från de charakterer, af
negativitet, föränderlighet och tilliällighet, hvilka "vid det sionliga
omöjliggöra en ren position: så att alltså begreppet synes i och för
erfarenheten förete verkligheten samt dermed ock visa tänkbarhetenr
och sättet derför af ett motsägelselöst och väsendtligt vara. Visser-
ligen synes en sådan begreppets idealism redan från början hotad at
en instans, som, egentligen rigtad mot all rationalism, här blott i
en särskild form gör sig gällande. Redan ofvanföre har blifvit an-
märkt, att all verklig och genomförd rationalism i afseende på den
sinnliga tillvaron naturligen mäste innebära och medföra antagandet
af ett endast medelbart dess hänförande till det Absoluta, eller vid
det phsnomenas förklaring leda till fordran af ett uppvisande af en
från dettas reela och absoluta grund särskild causa formalis & im-
mediata. Men dermed tyckes det blifva en nära förbanden liggande
följd af denna så kallade rationella ståndpunkt, att, då den natur-
liga och omedelbara tillvaron såsom sådan ej kan förnekas, densamma,
4
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
