Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Bigord Ribbing.
såvida ståndpunkten conseqvent qvarhålles, skulle komma att sättas
utan förbållande till det väsendtliga eller såsom deraf oberoende.
Skall åter den pa detta sätt uppkommande dualismen, såsom uppen-
bart orimlig, kunna af rationalismen undvikas, sa tyckes den enda
utvägen dertill besta deri, att man, i motsats mot den nyssnämnda
ur principen härflytande fordran, strängt qvarhbåller, att det Absoluta
såsom sådant i sig innefattar äfven det relativa och utgör dess ground.
Men är pa detta sätt det relativa, att så säga, infördt i det Abso-
luta, sa har man ju dermed, sa synes det, i sjelfva verket ånyo och
vid utförandet af åsigten at detta tillagt just det, på hvars uteslu-
tande derifrån man, vid utgangspunkten urgerat, och instansen mot
hela standpunkten formulerar sig i sådant fall derhän, att hvad som
i sig eger relationer eo ipso sjelft är relativt. Ocksa tyckes, hvad
särskildt angår den form af rationalism, som här närmast sysselsätter
088 och af oss ofvan blifvit betecknad såsom begreppets idealism,
befogenheten af nu anförda instans blott vinna en ny bekräftelse el-
ler en speciell expression ur begreppens psychologiska utvecklings-
sätt och deras af detta beroende ställning till det begripna objectet.
Om nemligen intet begrepp för menniskan star att vinna utan en
abstraherande verksamhet i förhållande till det concretare, samt
om derföre, vidare, begreppet alltid, i förhallande till den gifna
verkligheten, eger betydelsen af predicat, form eller relativ generali-
tet; kort sagdt: savida vid begripandet alltid en differens qvarstår
mellan kunskapens innehåll eller sjelfva begreppet och dess object:
hvad, menar man, innebär väl detta annat, än att begreppet eller
begreppen och deras system dock aldrig sammanfalla med det verk-
liga eller, att sa säga, uttömma detta, utan fastmer deraf atgöra
blott en sida? Men, i sadant fall, hvad aterstar väl annat för begrepps-
metaphysiken, än att antingen, i strid mot förutsättningen, jemte be-
greppen och deras system sätta ett annat varande, eller ock, och
ifall man vill bibehalla samma systems eller begreppens betydelse
af det varande eller det Absoluta, inom detsamma med begreppen
förena en deras "materia"?
En anmärkniog, som i allmänhet kan göras vid den anförda in-
stansen mot rationalismen i dess helhet betraktad och som kan tjena
såsom ett generelt uttryck af hvad vid densamma är att påminna,
är den, att denna instans och den argumentation, hvarpå den stödjes,
träffas af samma slags critik, som af Leibniz rigtades mot Bayles
från den gifna verklighetens apparenta brister hemtade bevis för Guds
ofullkomlighet, i det att Leibniz häremot paminde, att det enda i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
