Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Sigurd Ribbing.
tion", och vice versa, samt dessa charakterers jemförande med de
motsvarande hos begreppet: då det nemligen är klart, att framsta
de sednare sasom motsatta de förra, eller visar sig begreppet $asom
från dem fritt, — sa följer, att med negation af hela grunden eller
af alla de skäl, ur hvilka följden följer, nödvändigheten af denna
sjelf försvinner. Dessa charakterer hos det sinnliga (I, 173 ff.) lata
i korthet sammanfatta sig dertill, att de bestämningar, i och med
hvilkas sammanfattning hvarje omedelbart gifvet och sinoligt såsom
sadant eller i sin conereta tillvaro är till, icke lata uppvisa sig sa-
som i hvarandra immanenta eller för hvarandra ömsesidigt nödvändiga
betingningar, utan endast genom sin samvaro och succession bilda ett
helt, med andra ord, att detta gifna sasom de allmännaste formeras
för sin bestämda tillvaro har rum och tid samt ensamt i dessa eger
uttrycket for enheten mellan sina momenter. Alldeles i motsats här-
emot galler, hvad angar begreppet, för det första att da detsamina är
rum- och tidlöst eller rent andligt, det alltförväl kan (såsom det hos
Plato heter) framträda i en mangfald, utan att derigenom upphöra
att sjelft vara ett, eller: att i afseende derpå intet skäl finnes, att
med jakande, i och om detsamina, af manga, neka enbeten. Och
dertill kommer, vidare, att begreppet factiskt utgör ett sådant varande
i hvilket en reel enhet finues mellan mångfalden och enheten eller deri
ingen bestämning är till eller fullständigt later sig begripa såsom sa-
dan utar alla de öfriga, det vill da såga, att hvardera nödvändigt i
sig innefattarde öfriga och endast såtillvida är — den bestämningen
hos det begreppet. — Men vidare följer ur samma, från begreppets
egen natur hemtade, bevis för det varandes mangfald eller då det,
som nyss ofvan i allmänhet positive och negative blifvit framstäldt om
begreppets nödvändiga charakter, att, da detta gäller om hvarje be-
grepp och om hvarje begrepp med afseende på alla, begreppen eller
det varande savida det är begrepp i det hela och i hvarje sitt mo-
ment utgör elt system, eller att "hvarje begrepp (såsom det heter hos
Plato) har i sig mycket vara och obestämdt icke-vara”.
Fran denna analys och detta sätt att fixera det varandes nater
och betydelse i allmänhet synas nu anledningen och fortgången sjelf-
mant erbjuda sig till ett närmare bestämmande af det Absoluta sa-
som sadant. Om begrepp är vara och om vidare, med detta sätt att
bestämma det sistnämnda, enheten, utan att såsom sådan upphäfvas,
i sig kan innefatta en mangfald!, samt slutligen hvarje begrepp pa ett
visst och specilikt sätt är bestämdt af alla de öfriga, och just deri-
genom är från hvart och ett af de öfriga skildt, ett och detta; sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
