- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
31

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om det Absolutas begrepp. 31

andra" upphäfver detta såsom ett sådant. Detta gäller, man må nu
fatta detta andra såsom en "idéernas materia", ett «Ding an sich",
ett "Anderssein”, eller huru som helst.

Med ett begrepp är emellertid lika litet vetandet uttömdt eller
ens, utan en flerhet af begreppsbestämningar, något sädant tänkbart,
som utan en tlerhet något varande skulle kunna affirmeras. Verklig-
heten af en flerhet af varande eller inom det varande låter sig redan
bevisa ur flerheten af vetbara objecter, samt då ock af begrepp om
dessa (eller för att ett vetande om dem verkligen skall finnas): är
en gång det varande satt säsom begrepp, så maste ock hvarje be-
grepp, åtminstone sålänge ej ur andra skäl dess osjeliständighet kan
visas, jakas såsom ett varande. Emellertid är det ej blott med den
factiskt gifna mångfalden af objecter och begrepp om dessa, som äf-
ven det varande de facto måste sättas såsom en mångfald. Nödvän-
digheten af en sådan eller af att, såvida ett begrepp skall jakas,
jaka en flerhet och allhet af sådana följer, vidare, ur betydelsen och
charakteren af hvarje eller af sjeliva det första begreppet såsom blott
sådant, såvida nemligen som, ä ena sidan, utan bestämningar, posi-
tiva eller negativa, intet begrepp är tänkbart, ä den andra, hvad
som tänkes i ett begrepp eller ingår i ett varande, sjelft och så
sannt det förra ej skall tillika vara sin egen motsats, d. v. 8. be-
greppet tillika innebära negation af vetande, eller det varande involvera
icke-varande, måste begripas och vara. Med denna ur begreppets
egen natur härflytande och bevisliga nödvändighet af det varandes
flerhet framstår föröfrigt tillika dennas förhållande till enheten: då
deraf nemligen visar sig, att i begreppet den förra i och för den sed-
nare sjelf eger väsendtlig och constitutiv betydelse, det vill, alltså,
med andra ord säga, att i och med begreppet ett varande är gifvet,
vid hvilket enheten i sig och såsom sådan innefattar eller tillika ut-
gör flerhet. Positivt följer detta, säsom sagdt, ur begreppets nyss
angifna natur och betydelse, eller, för att nyttja Plato’s uttryck i
detta hänseende, såvida, å ena sidan, begreppens communication är
vilkoret för tänkande och talande, & den andra, utan flerhet enheten
(eller begreppet Ett in abstracto) ej ens vore (redan att det är, är
en förening dermed af ett annat begrepp: vara, således, ett jakande
af flera) eller vore Ett (då sjelfva ordet eller predicatet Ett, jemte
saken, är två). Negative åter låter sig detsamma uppvisa medelst
erinran om de charakterer hos det sinuliga eller kroppsliga, hvilka

just blifvit anförda för att bevisa, att (hos detta) mangfalden ute-
sluter verklig enhet eller (såsom Herbart uttrycker sig) "ren posi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0753.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free