Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Carl Säve.
Då nu Gorm dog vid år 938, ’) så skalle denne Jutske runsten alltså
vara vid pass 100 år äldre, än den omtalade Gotländske Esa ännu
vida äldre inskrift hafva vi troligtvis å Glavendrops-stenen i Fyn,
der runristareo Sote mot slutet utropar: pur wiki bisi runar (Thor
vige I. helge dessa runor)! — en önskan, som ovedersägligen tillbör
en rent heden tid.
Det är likväl en alldeles afgjord sak, att vi icke hafva någon
Nordisk, än mindre Svensk handskrift å pergament eller dylikt, hvil-
kens ålder uppgår till hedendomen, d. v. s. till 9:de eller 10:de år-
hundradena, ja näppeligen ens till det 11:te. En enda leländsk hand-
skrift anses nämnligen vara från senare hälften af det 12:te årh.,?)
och således omkring 180 år äldre, än sjelfva Codex Regius af Sm-
munds Edda. ?) Till följe häraf kunna vi således, som redan nämndt
&, icke undgå att anse vissa runstensinskrifter för de allra äldsta
Nordiska språkurkunder, som finnas. Och då en del af de Svenska
i ålder öfverstiga äfven de allra äldsta af Nordens handskrifter, såväl
Isländska som Svenska, ’) så kunna de olikheter i språkligt afseende,
som bos dem förefinnas, naturligtvis icke hänföras till en yngre tid
Det språk, på hviket de äro skrifna, visar också många drag af vida
större ålderdomlighet, än det, som träffas uti någon å papper eller
pergament skrifven Svensk fornskrift; ja, det är t. o. m. ålderdomli-
gare, än det som läses i de allra åldsta Isländska språkqvarlefvor.
ela ank Nurwiak avk Tana(fulk likt kristno, Harald konung bad göra kum-
mel (minnesmärken) dessa efter Gorm, fader sin, och efter Thyrvi, moder
sin; den Harald, som åt sig vann Danmark allt och Norge och Danafolket
lät kristna. Lig. 1537. j£C Annaler £ nord. Oldkynd. 1852, ss. 807 —319,
och 1853, ss. 350—362.
!) Muxcn: Det norske folks hist I 1. 8. 747.
2) Den oskattbara Homilie-boken, N:o 15 bland de Isländska handskrif-
terna i K. Bibl. i Stockholm. 8e Arwipssox: Förteckn. öfrer K. Bibl i
Stockh. Isl. handskr., Sth. 1848, s. 24, och Rypqvist: Svenska Spre. La-
gar L sa. XII och följ., samt ett kort språkprof utur henne uti Islendiga
Sögur L Kph. 1843, ss. 385 —387.
3) Se MuncH och UwGEr: Den mldre Edda. Christiania 1847, s XIL
”Hovedcodex, almindeligviis Codex regius kaldet, eller No. 2365 qv. af
den sldre Manuskriptsamling i det store kongelige Bibliothek i Kjöbenhavn
Den er skreven med en temmelig antik Haand, sandsynligviis i Begyndelsen
af det 14:de Aarhundrede.”
$) Den äldsta Svenska handskrift, som finnes, är utan tvifvel Vestg.-Lag:s äldre
codex, hvilken SCHLYTER anser vara från slutet af 13:de årh. (den är ”ej
skrifven före detta år (1281), men den är säkert icke heller skrifven långt
efter”, — yttrar han i företalet till Vestg. Lagen, s. IIL)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
