Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om språkskiljaktigheterna i Sv. och Isl. fornskrifter. 5
Den framställda frågan får således icke anses hufvudsakligen gälla
runinskrifterna, och det så mycket mindre, som deras ordförråd är
så ringa och i flere afseenden fattigt, att en genomgående jämn-
förelse dermed knappast kan göras, utan att en större vidlyftighet
användes, än de trånga gränsorna för denna lilla uppsats medgifva.
Det torde derföre vara tillräckligt att förnämligast fästa afseende
på språket i de äldsta Landskapslagarna, samt att uppsöka de punkter,
uti hvilka detta skiljer sig från Isländskan, samt att sedan derifrån
leda sig till besvarandet af hufvudfrågan, huruvida dessa skiljaktig-
heter helt och hållet eller till en del äro uppkomna i en jämnförelse-
vis senare tid, eller om de äro att hänföra till en tidsålder före de
nu kända äldsta handskrifter från Island och Norge? Detta be-
traktelsesätt förbjuder likväl ingalunda, att det äldre runspråket stun-
dom samtidigt rådfrågas, särdeles som detta den Nordiska tungans
uvräldsta vittnesbörd om sig sjelf ofta på ett afgörande sätt upplyser
äfven ganska dunkla språkföreteelser. |
Men för att kunna bestämma, huruvida afvikelserna uti vårt
äldsta lagspråk grunda sig på några jämnförelsevis äldre språkförhål-
landen, än de, som finnas uti den äldre Isländskan, torde det vara
nödigt att först eller samtidigt göra en i möjligaste mon kortfattad
framställning utaf dessa afvikelser.
Olikheterna mellan det Fornsvenska lagspråket och
Isländskan. :
Dessa olikheter kunna vara af 3:ne slag:
1:0) med afseende på ordbildningen eller ljuden i ordens rotstafvelser
eller afledningsändelser, —
2:0) med afseende på ordböjningen eller ordens böjningsändelser, —
och
3:0) med afseende på ordfogningen.
De olikheter, som höra till det sist nämnda eller tredje sla-
get, äro dels icke så stora eller så synbart framträdande, och dels är
denna sida af den Forn-nordiska språkläran ännu så föga bearbetad,
att det knappast låter sig göra att i detta afseende vinna en fullstän-
dig öfverblick, ja, det skulle knappast blifva möjligt att samman-
tränga de spridda iakttagelserna inom gränsorna af en så kortfattad
framställning som denna. Det blir derföre ändamålsenligast att huf-
vudsakligen fästa sig vid olikheterna af de tvänne först nämnda slagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
