Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Carl Brelin.
och formativa processerna; hos de sednare åter träda dessa mera till-
baka för den functionela verksamheten. Denna olikhet i physiologisk
bestämmelse föranleder ock flera väsendtliga skilnader i anatomiskt hän-
seende. En af de vigtigaste af dessa är den olika utveckling cellhalon
uppnår hos dessa olika slag af celler. Hos de förra, till hvilka de fle-
sta af bindväfsarternas celler höra, är den jemförelsevis föga utbildad.
Undersöker man bindväfven hos en fullvuxen person, t. ex. den sub-
cutana cellväfven i ögonlocket, der observationen ej så mycket störes
genom närvaro af fett, kan man ofta ej med tillhjelp af några hjelp-
medel upptäcka någon cellhalo kring de deri befintliga kärnorna och,
då den finnes, visar den sig oftast endast säsom en fin klar rand der-
omkring. Hos bindväf, som ännu är stadd i utveckling samt under
pathologiska förhållanden, som äro förenade med en lifligare verksam-
het hos densamma, är cellhalon af betydligare omfång, men i allmän-
het är hos dessa celler kärnan betydligt öfvervägande den egentliga cell-
substansen. Hos de specifika åter är vanligen cellhalon rikare utvecklad.
Med denna rikare utveckling sammanhänger dessa cellers functionela verk-
samhet. Cellmembranen hafva vi sett taga del deri endast så vida som
den bestämmer de ämnen, som genom densamma träda in i cellen.
Kärnans betydelse för functionen är ännu ej fullt utredd, men den sy-
nes ej vara helt och hållet utan del deri. Virchow anser kärnan hafva
föga att göra med cellens specifika verksamhet. Ett vigtigt stöd härför
ligger uti det factum , att cellens functionela verksamhet kan upphöra och
kärnans verksamhet likväl fortgå. Vi ega ett exempel härpå uti muskel-
atrophien. Å andra sidan synes cellens function stundom leda till kärnans
undergång såsom hos de röda blodcorpusclerna, der kärnan försvinner med
utvecklingen af cellens specifika innehåll. Kärnan är dock ej alltid så främ-
mande för cellens function, som dessa observationer tyckas visa. Hos de
celler, hvilka äro sätet för spermatozoidernas bildning, är det just kärnan ,
som metamorphoseras till den för dessa cellers specifika verksamhet egen-
domliga beståndsdelarne. För detta kärnans deltagande i cellernas func-
tion talar äfven det samband, som till en viss grad finnes mellan cel-
lens nutritiva och functionela verksamhet. Så medför en stegring af
den sednare äfven ett ökadt lif hos den förra, och utan att denna för-
siggår oafbrutet, kan ej den functionela verksamheten fortfara. Redan
Goodsir !) visade kärnans betydelse såsom centrum för nutritionen; den
står i närmaste samband dermed och utöfvar väl på samma gång ett
visst inflytande på den functionela sidan af cellens verksamhet. Om
man således ej kan förneka kärnans inflytande på cellens functionela
!’) Anatomica! and pathological observations. Edinb. 1845.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
