Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om möjligheten af Historiens Philosophi. 9
till menskliga driffjädrar reducera händelsernas orsaker och verkningar.
Till hvilka stora misstag denna method kan föra, fa vi i det följande
tillfälle att närmare uppvisa. Och reda: det allmänna medvetandet sy-
nes ana, att den psychologiska betraktelsen icke medger någon enhet,
något helt och sammanhang i historien, då det
4. instinctlikt uppfattar det förnuftiga ändamal, som skall i hi-
storien genom friheten förverkligas, sålunda, att det ej är ett enskilt
menskligt (ethiskt) ändamål, utan det allnänt, gemensamt menskliga:
dei är blott hvad som i någon män befordrar ;:nskliyhetens utveckling,
som eger historisk betydelse. Häri framträder således ett dunkelt med-
vetande om menskligheten sasom ett helt.
5. Om också vetenskapen någon gang stannat vid de bestämnin-
gar, hvilka vi ofvan framställt, neml. de ar tids-succession, af mecha-
nisk eller physiologisk causalitet samt ar frihet och mensklig verksam-
het för ett gemensamt mål, sa har dock i alla tider det religiösa med-
vetandet haft något att tillägga. Det har nemligen med en sällan svi-
kande instincet anat och uttalat, att en högre hand, eu högre uppenba-
relse .uäste förutsättas för möjligheten af en verklig historisk utveckling,
och att man maste betrakta företeelserna från en punkt öfrer dem för
att rätt kunna öfverskada det hela. Historieskrifvarne hafva ocksa er-
kännt sanningen häraf, de hafva medgitvit, att, som W. v. Humboldt
uttrycker sig, en verldshistoria icke är begriplig utan en verldsrege-
ring ’), eller m.a.o. att, som vi förut antydt, de relativa grunderna ej
äro tänkbara, om de ej ytterst hänföras till en absolut sadan. Roeli-
gionsläran har gifvit ett coneret uttryck at det allmänna medvetandet
häraf genom sin lära om Guds försyn, truds personliga och omedelbara
ledning af de menskliga angelägenheterna till en god utgang. Da mel-
lertid en concret-religiös föreställning jemte det i grunden riktiga äfven
mad thy åtföljande värmare och fjormare tölj!or os ov. (Jmfr ang. Polybii
method Wachsimuth Theorie der fGeschiehte s. 134, Wahrmund die (Gi0-
sehiehtsehreibung der Griechen s. 75 if., Daunou Ktules historiques Il, 3.
16). -— I öfverensstämmelse härmed fattar Hegel (Historiens Philosophi öf-
vers. s. 6 I) pragmatiken såsom ett resonnerande, för samtidens behof be-
räknat framställningssätt. Af Erdmann (Gesch. der neuern Philosophie I, 1,
s. 44 ff) förklaras pragmatisk historia vara den, i hvilken en författares
subjectiva tanke göres till princip för utvecklingen och en bestämd ”e0åyue
eller speciell tendens lägges till grund. — Ett vanligt förekommande miss-
förstånd är det. som med namnet Pragmatisk utmärker hvarje historisk fram-
ställning, der händelsernas causal-nexus särskilt framhålles. Så har till
och med Rosenkranz i sin uppsats das Verdienst der Deutschen um die Phi-
losophie der Geschichte bestäint saken (s. 2).
’) W. v, Humboldt Gesammelte Werke, I, s. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
