Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 C. T. Odhner.
gäller äfven om de i Augustini anda skrifna verken af Orosius (libri
VII adversus Paganos) och Salvianus (de gubernatione Dei)?): dessas
stora förtjenst åter ligger i den fria och riktiga uppfattningen af folk-
vandringarnes betydelse, i förmågan att finna ett framsteg för utveck-
lingen äfven i denna cualturförstörande catastroph.
En ny tid tog sin början med en ny princip i sitt sköte. Och det
blef nödvändigt, att menskligheten inträdde i en ny barndom, en ny
omyndighetsälder, för att denna nya princip skulle kunna liksom ab ovo
genomtränga henne och ombilda hela hennes verldsåskådning. Det var
under sådana förhållanden icke att vänta, det menskligheten, lika litet
som barnet, skulle kunna göra sig sjelf och sin egen utveckling till före-
mål för sjelfständig reflexion; och om det någon gang skedde, bestod
det allenast i en reproduction af forntidens och kyrkotädernas tankar i
detta ämne. Så har t. ex. den berömde häfdatecknaren Otto af Frei-
singen lagt Augustini tankar till grund för sin historia. I följd af chri-
stendomens anda förnimmer man likväl hos Medeltidens historiska pro-
ductioner en viss instinctartad lyftning till det gemensamma målet (ett
naivt drag häraf är det att chrönike-scribenterne som oftast börja sina
kloster-annaler med verldens skapelse och i slutet lemna rum för ytter-
sta domens beskrifning). Denna förnuftiga instinct höjdes under me-
deltiden aldrig till sjelfständig tanke, blott till en viss storartad sche-
matisering, en tendens som framträder såväl i det hela menskligheten
och hvarje hennes moment strängt omslutande kyrkosystemet som i den
follstävdiga dogmschematism, hvartill Scholasticismen utarbetades. Den
senare uppnådde sin spets med Thomas ab Aquino, hos hvilken den
formella systematiseringslustan i afseende på historien visar sig deruti,
att äfven det onda och förvända i menskliga utvecklingen förklarades
väsendtligen höra till det helas fulländning, på det ingen grad, ej ens
den rent negativa, mätte felas i systemet ?). Oaktadt alla från kyrkan
utgående bemödanden misslyckades försöken att på denna väg grund-
lägga mensklighetens enhet: de voro nemligen rent yttre, och det indi-
viduella lifvet hos de enskilta och folken förblef ogenomträngdt deraf.
Sålunda voro ännu de politiska och nationela skiljemurarne för höga ,
Christliche Kirche vom Anfang des 4:ten zum Ende des 6:ten Jahrh. Tibin-
gen 1859, s. 43 ff.
!) Ang. den förre se Gerlach Die Geschichtschreiber der Römer s. 242 ff.,
den senare se Lasaulx der Untergang des Hellenismus s. 134 ff., ang. bå-
da se Baur a, st. s. 12–13.
2) Jemför Baur, die Christliche Kirche des Mittelalters. Tibingen 1861,
8. 324.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
