Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om möjligheten af Historiehs Philosophi. 13
de religiösa fördomarnes skrankor för mycket befästade !), för att til-
låta fria utsigter vare sig framåt eller tillbaka; och da man ej förmådde
öfverskåda mensklighetens utveckling såsom ett sammanhängande helt,
så kunde ej ens den empiriska historien vinna nagon vetenskaplig cha-
racter; mycket mindre kunde det komma itråga att betrakta historien
ur philosophisk synpunkt och sätta hennes företeelser i förbindelse med
en sjelfnödvändig princip. Det rent menskliga intresse eller m. a. o. den
personlighetsprincip, hvilken christendomen först bragt till medvetande,
hade hvarken det verldsliga eller det andliga samhället under medeltiden
förmått tillegna sig.
Reformationen med sina stora religiösa och politiska skakningar
sökte förverkliga den menniskoandens trigörelse från allt andligt slafveri,
som christendomen längesedan proclamerat, och möjliggjorde dymedelst
först och främst den fördomsfria blicken öfver hela menskligheten , det
djopare enhetsmedvetandet, samt vidare den sannt philosophiska andan,
som blott ur förnuftet sjelft hemtar sina principer. I det förra finna
vi förutsättningen för all verkliy historisk vetenskap, i det senare för
all philosophisk. Båda dessa sidor af den nya uppfattningen blefvo på
det vetenskapliga omradet redan af Baco svagt antydda, i det han dels
sökte bestämma historiens begrepp, indelning och method, dels ätven i
någon mån införde speculationen på historiens gebiet, hvilket allt vis-
serligen ntföll temligen torftigt ?), men hvarmed dock första steget var
taget och uppgiften framställd. Samtidigt med denne lade Hugo Gro-
tius grunden till den moderna folkrätten, hvilket naturligtvis ej heller
kunde ske utan reflexioner och vidgade vuer öfver historien 2). Hvad
beträffar de Cartesianska och Spinozistiska systemen, så blefvo de,
ehuru epochgörande i philosophiens historia, dock för historiens förkla-
ring af mindre direct betydenhet: den senare förutsätter nemligen såsom
vi sett den practiska philosophien såsom sitt underlag, och få specula-
tionsformer hafva varit för de rent practiska intressena mer främmande
än de nämnda. Cartesii uppmärksamhet var uteslutande fixerad på det
!) Vi påminna i detta afseende om kyrkofadern Cypriani betecknande ord:
”den kan icke hafva Gud till far, som icke har kyrkan till mor.”
2) Historien var enl. Baco en product af minnet, liksom poösien af phan-
tasien och philosophien af förståndet; hon hade att ”simpliciter recensere ex-
perientiam” samt riktade sig uteslutande på de sinnliga individerna. Hon inde-
lades i Naturalis och Civilis, den senare (icke illa) i Civilis sens. strict, Ec-
elesiastica och Litteraria. Baco yrkade på en vetenskaplig hållning hos hi-
storieskrifvarne och en allsidig uppfattning af ämnet ("genius temporis veluti
ineantationibus e mortuis evocetur”). Se vidare hans arbete de Dign. ct
Augm. Scient. I, 1, 4—6.
3) Jmfr t ex Lerminier Introd. åa I’histoire du droit s. 132.
,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
