Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 C. T. Odhner.
nya område, hvars förste upptäckare han var, och dessutom undvek han
gerna frågor, som kunde föra honom i conflict med ecclesia triumphans.
För öfrigt då han ej blef sin utgångspunkt trogen i de concretare frå-
gorna, så kunde hans uppfattning af historiens betydelse ej blifvit nå-
gon annan än en tillämpning af systema assistentie divine, hvarigenom
man i sjelfva verket återkommit till scholasticismens ståndpunkt. Det
är just Cartesii mechaniska’ föreställningssätt i vissa fall, som af Vico
ådrager honom beskyllningen för brist på historiskt intresse och stu-
dium !).
Emellertid hade Cartesius (om man bortser från hans senare in-
conseqvenser) gjort full användning af protestantismens grundtanke: be-
frielsen från fjettrarne af all blott yttre auctoritet. Det är således ej
något framsteg i hithörande frågor, som representeras af den snillrike
Bossuet, då han i sin vältaliga Discours sur I’histoire universelle åter-
går till den allsmäktiga viljan som historiens förklaringsgrund vid alla
eritiska tillfällen och sålunda icke kommer utöfver den vanliga theodi-
céen, som grundlagts af Job och Psalmisterna. Och som den gudomliga
viljan enkannerligen finnes uttryckt i den heliga skrift, så blef verlds-
historiens högsta betydelse den att vara en följd af eller ett complement ’
till den bibliska samt derur ensamt förklarlig 2).
Cartesii system har varit liksom förebildande för hela den nyare
philosophiens utveckling. Det hade först och främst en afgjordt ideali-
stisk utgångspunkt, en sida som ytterligare utvecklades af Kant och de
från honom utgående speculationerna. Vidare innebär detsamma genom
sin riktning på den aprioriska kunskapen ätven en rationalistisk ten-
dens, som snart kom till vidare utbildning, och det var också denna,
som först föranledde philosophien till större uppmärksamhet på historien ,
ja till en sjelfständig philosophisk vetenskaps grundläggande med henne
till föremål. Det är nemligen klart, att, så länge man i sitt philosophe-
rande utgick från empirien och den yttre auctoriteten och ur deras syn-
punkt bestämde både Guds och menniskans väsende, blef det för det
första omöjligt att finna det specifiskt imenskliga, en bestämning som på
en gång tillkom alla menniskor, alla nationer utan undantag och tilli-
ka fullt afskilde menniskan från det rent sinnliga, naturen. Man sak-
nade följaktligen dels begreppet mensklighet, dels begreppet af utveck-
ling, såsom i egentlig mening endast möjlig för en förnuftig, till sjelfva
väsendet från naturen skild varelse: och dessa begrepp äro som vi sett
!) Mémoires de Vico (öfvers. af Michelet). — Malebranches förakt för histo-
riska studier är bekant.
?) En närmare granskning af detta arbete finnes t. ex. hos Buckle Hi-
story of Civilization in England I, s. 721 —29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
