Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 C. T. Odhner.
stämd af medvetandet om det som gagnar eller skadar, ytterst måste
bero af idel yttre förhållanden, omgifning, uppfostran, omständigheter
0. 8& v. Man finner lätt huru historien måste gestalta sig under sådana
principer. Hon kan visserligen blifva en menniskans utveckling till full-
komlighet (”perfice te et alios”), men blott en sådan fullkomlighet, som
hvarje art af naturföremål kan i sitt slag ernå, då nemligen ingen spe-
cifisk bestämdhet utmärker menniskan från dem. Blott den skilnaden
kan ega rum, att menniskans graduellt högre ståndpunkt för henne möj-
liggör äfven en psychisk causalitet, i det hon med nödvändighet bestäm-
mes af sin egen sinnliga natur. Genom en sådan theori vinner den af
oss förut omnämnda ensidiga pragmatismen en philosophisk grundlägg-
ning. Då historien bestämmes af menniskornas handlingar, dessa åter ha
sin grund i deras af rent yttre omständigheter beroende nyttighetsbe-
räkningar, så förvandlas historien från att vara en förnuftig och teleo-
logisk utveckling till en väfnad af gemen naturlighet, ömkelig egoism
och en under fullkomlighetssträfvandets slöja illa dold lycksalighetstrak-
tan, framträdande i småaktiga, sjelfviska motiv hos de verldshistori-
ska personerna. Häraf följer vidare, att alla historiens stora företeel-
ser, de genomgripande bildningskriserna, religioners stiftande, samhäl-
lens uppkomst, storhet och fall o. s. v., i stället för att vara följder af
mäktiga andliga krafters fria utveckling i och för menniskan, framstå som
resultat af de enskiltes egennyttiga planer och kloka tillställningar. Så
blifva t. ex. catholicismen och påfveväldet ingenting annat än yttringar
af prestlisten, den absoluta monarchien och jemvigtssystemet i Europa
blott en kedja af politiska intriger, reformationen en verkan af Luthers
äregirighet o. s. v. Denna dåliga pragmatism sjönk ännu djupare och
framträdde ännu vedervärdigare hos de Franska materialister, som ännu
icke utplånat begreppet historia ur sin verldsmechanism. Fontenelle gick
så långt, att han påstod det man genom noggrannt studium af mennisko-
naturen skulle kunna ungefärligen construera hela historien !). Man bly-
ges nästan att omtala sådana utbrott af vetenskaplig låghet, som då
historikern Saint-Réal förklarade alla historiska facta rätt undersökta
grunda sig på en af dessa fyra orsaker: dårskap, ondska, okunnighet
och fåfänga 2). Till belysning af denna riktning kan äfven tjena tide-
hvarfvets store coryphé Voltaires behandlingssätt af allehanda religiösa
och andra vördnadsvärda ämnen i historien, hans ilskna äflan att här-
leda vissa stora tilldragelser ur små och orena motiv, "das Strahlende
zu schwärzen und das Erhabne in den Staub zu ziehn” 3). En likartad
1) Reflexions sur Y’histoire.
2) Se Daunou Etudes historiques II, s. 22.
3) Schiller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
