Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om möjligheten af Historiens Philosophi. 41
hafva endast haft tillfälle taga kännedom om Görres (i hans tidigare
arbeten) och Steffens. Den förre uppträder äfven inom historien såsom
naturphilosoph: hans construction utgår från en genialisk men i högsta
grad phantastisk natursymbolik, och det är nästan omöjligt att under
det mystiska ombhöljet utfinna någon ledande grundtanke !). Hos Stef-
fens kommer det personliga och ideella mer till sin rätt. Historien här-
ledes af honom från ett ursprungligt affall, hvarigenom menniskan latit
motsatsen i sin ursprungliga saliga naturenhet komma till utbrott, och
framgår till en början ur motsatsen mellan de s. k. racefolken (hos hvilka
efter affallet enskilta begär fixerat sig till beherrskande lidelser) och de
historiska folken, hos hvilka det goda ännu förblifvit kraftigt. Den af
egenviljan framkallade kampen skall ändtligen slutas (och historiens mål
uppnås) derigenom att under den gudomliga kärlekens ledning hvar och
en förvandlar sin af naturen satta bestämdhet till en medveten och fri,
hvilket åter endast kan ske i staten. Det helas fulländning framställer
slutligen menniskan i hennes eviga personlighet och staten såsom ett de
heligas samfund ?).
Den sista skepnad, som Schellings skiftande speculation antog,
företer en ovetenskaplig, hyperbiblisk tendens, som upptager i systemet
den positiva theologiens satser osmälta och blott tillsatta med en grum-
lig phantasis mystiska producter. I anseende till den positiva färg-
läggningen närmar sig denna åsigt till den som framställdes af Fr. Schle-
gel, den forne Romantikern, den "gudomliga genialitetens” och ironiens
förfäktare , sedermera i följd af extremets omkastning reactionens och
den crassa dogmatismens kämpe. Hans Philosophie der Geschichte är
ett försök att construera historien ur synpunkten af den strängaste ca-
tholska supranaturalism, att således mäta henne med en predestinerad
måttstock, enligt hvilken medeltidens catholska kyrka betraktas som
mensklighetens högsta, sedermera aldrig uppnådda ståndpunkt. Med
epithetet supranaturalistisk har iman angifvit arbetets förnämsta både
förtjenster och fel. Den största förtjensten ligger i den rationella ten-
dens, som utgår från en fullkomlig Gud såsom principen för allt och i
menniskans väsende ser ett rent gudomligt innehåll, ett Guds beläte:
detta utmärker nemligen Schlegel både från den Fichte-Hegelska spe-
culationen, som identifierade menniskans väsende med hennes empiriska
utveckling, och från den af Schlegel med rätta bekämpade perfectibili-
teten, som i detta afseende från den förra riktningen skiljer sig mindre
än det kunde synas vid första påseendet. Men supranaturalismen med-
förde å andra sidan en friheten upphäfvande realistisk fattning af för-
!) Jmfr den förstnämnda bland hans anf. skrifter.
2) Jmfr Erdmann a. st, III, Il, ss. 481—3, 486, 496.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
