Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 C. T. Odhner.
identiteten, oändligheten sjelf i en relativ totalitet. Det är bekant, att
detta blef grundläggningen för det gsesthetiska betraktelsesätt, som öfver-
allt skulle tillämpas. Äfven historien fick röna inverkan häraf. Hon
ställdes på samma linea med konsten: det är först genom en konst-
närlig behandling, som historien, vetenskapen om det reala såsom
sådant, tillika upphöjes deröfver till det ideala gebietet och framstår
såsom ett uttryck af den högre nödvändigheten eller ödet, såsom ”det
gudomliga rikets uppenbart vordna mysterium”, ”verldsandens stora spe-
gel”, ”det gudomliga förståndets eviga dikt” !) o. s. v. Såsom historiens
egentliga föremål betecknas fortfarande frihetens objectiva organism eller
staten, hvilken är det fullkomliga uttrycket på det realas område af
harmonien mellan fribet och nödvändighet, och såsom sådant att be-
trakta som ett konstverk, hvars ändamal blott är att söka hos det-
samma sjelft d. v. s. är absolut och ideellt ?). Verldshistoriens tre pe-
rioder, alla framställande samma identitet, uppställas numer i annan
ordning än förut: först kommer naturens eller den omedvetna identite-
tens tidehvarf, så ödets eller söndringens (alltifrån Hellenismens förfall),
och slutligen vidtager redan med christendomen försynens och den med-
vetna försoningens tidehvarf, hvarföre inom denna historien samman-
faller med religionsvetenskapen 3). Detta är dock så att förstå, att för-
synen är detsamma som tingens eviga ordning, den absoluta uödvändig-
heten af alla handlingar för individen, hvars uppgift det således blir
att göra det evigt förutbestämda till sitt verk 1). Man finner lätt, att
under sådana förhållanden mensklighetens mäl conseqvent är att sätta
icke i den högsta rättsliga utan i den högsta religiösa bestämdhet.
För att kunna införa någon skilnad och organisation i den öfver
hela universum utbredda identiteten, har philosophen enligt Schelling att
ur sin åskådnings enhet af vara och veta construera his orien. Den sä-
kerhet och ofelbarhet, som följde af Schellingianismens till a’sthetisk å-
skådning öfvergående speculation, lockade till efterföljd en hel rad aprio-
riska historie-constructörer i samma anda. Bland dem nämna vi här
Görres 5), Stutzmann 6), Windischmann 7), Molitor 8), Steffens 9). Vi
!) Vorles. iber die Methode des academischen Studium (Upsala-upplagan)
ss, 257, 282, 284—5.
2) A. st. ss. 287, 289, 292. 3) A. st. ss 258—9. 2) A. st. ss. 260 —1.
3j Religion in der Geschichte 1:ste Abth.: Wachsthum der Historie (i Daub’s
und Crceuzer’s Studien III, ss. 313—480) 1807. — Europa und die Revo-
lution. — Uber Grundlage, Gliederung und Zeitfolge der Weltgeschichte 1830.
6) Philosophie der Geschichte der Menschheit 1808.
?) Die Philosophie im Fortgange der Woltgeschichte 1827 —34.
5) Dynamik der Geschichte 1805. — Philosophie der Geschichte 1827.
9) Die gegenwärtige Zeit und wie sie geworden 1819. — Caricaturen des
Heiligsten 1819 —21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
