Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uu C. T. Odin.
med någotdera af dessa bådw uppfattningssätt af historiens begrepp.
Deremot hafva vi sett, att historiens hufvudbestämningar och de empi-
riskt gifoa historiska företeelserna ej kunna nöjaktigt förklaras, om de
ej härledas ur de rättsiga samhällena, och att ingen sådan förefinnes,
som ej Kelt och hållet låter referera sig till dem. Detta är blott i största
allmänhet visadt: det tillhör oss ej här att ingå i specialiteter. Att
denna härledning ur principen äfven på detta fält sker med -categorisk
nödvändighet och med apodictisk visshet, innebär i följd af vår philoso-
phiska utgångspunkt icke någon apriorisk construction af historien
eller obehörig inblandning af philosophien på historiens område. En
dylik construction kan nemligen blott då komma i fråga, när objectet
för historiens philosophi är ett efter logiskt nödvändiga lagar sig förverk-
ligande abetractum; i hvilket fall ock dessa utvecklingslagar böra våra
a priori ur logiker bestämbara ända ned till det individuella, som då utgör
blotta specifioationet af det förra. År deremot nämnda object ett’ con-
ervt’ och personligt väsende, som med frihet förverkligas i menniskans
Wrld, så måste man utgå från detsamma, der det visar sig såsom så-
denv,: di v. s i den historiska erfarenheten, och på det noggrannaste
analysera. de bestämningar, hvarmed detta väsende de facto gjort sig
gällånde för oss. Denna avwalys är såsom sådan den empiriska histö-
ribns sak, hvarmed philosophien får intet att skaffa. De på detta slitt
med factisk visshet uppställda resultat och derur abstraherade allmänna
lagar har historiens philosophi blott att upptaga säsoni gifob, i ändamål att
förktara just dem och inga andra ur förnuftet sjelft ellér ur deras! ytter"
tt grond. Hon betraktar dem således såsom phenomen &f något för-
mifdigt, och blott det förnuftiga och ideella deri tillhör henne. Då nu
allt förnuftigt i sitt sinnliga framträdande i historien är underkastadt
förgänglighetens lag af början, tillväxt, culmen, aftågande och slut, så
utgör derigenom dess historiska existens en serie af relativa och gra-
duölla realisationer af idéen, en upp- och nedstigande linea, på hvilken
detsarnraa från att vara liksom slumrande i sinnlighetens armar smånin-
gom kommer till actualitet och fortgår från lägre till allt högre former,
för att slutligen åter aftaga i energi ända tills det försvinner från den
historiska skådebanan. Såvidt som något förnuftigt måste ligga till
grand för hvarje historisk tilldragelse, enär eljest dess tillvaro vore o-
tänkbar; och då vidare detta förnuftiga såsom ett moment af förnuftet
måste komna derur med categorisk nödvändighet: häftledes, till sin bety-
dölse. och sitt värde genom jemförelse med idéen Bestärtmas och: deri-
genom gifva den rätta förklaringen åt de tilldragelsér; Hvärligénor det-
satema kafmmit till verklighet, så följer, ett: verlälhistoried på ddtéa sätt
och uf demria synpunkt framstår såsom eft törnådtige kölv; hbars ata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
