Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om möjligheten af Historiens Philosophi. 83
momenter äro ötganfskt förbundna med hvarandra och ytterst följa ur
sin högsta enhet, det högsta rättsliga samhället eller menskligheten.
Vi hafva härigenom kortligen uppvisat möjligheten af Historiens
Philosophi såsom den rationella, philosophiska vetenskapen om de histo-
riskt förverkligade offentliga samhällena eller om dessa samhällens idéer
betraktade som grund, lag och ändamål för den förflutna historiska ut-
vecklingen.
Hvad beträffar vetenskapens plats inom det plHilösophiska systemet ,
så finner man till en början, att han hör till den theoretiska philoso-
ghien, enär objectet ehuru en product af menniskans practiska förmåga
doek är i vår verld redan förverkligadt och sålunda blott kan blifva
föremål föt insigt och vetande, men ej för handlande. Häraf följer, att
historidis philosophi uteslutande sysselsätter sig med den förflutna ut-
veckl’ngth ; men icke har att draga någrå slutsatsér för framtiden. Det
är visserligen sannt, att, då menskfighetens väsende ju fullständigare
hennés histofiska utveckling varit desto klarate måste träda i dager
och Éonitha till medvetåndg hos henries médlémmar, så måste ock i och
med detsamma det totåländamåt, götn blött år en annan sida af sämimå
väsende, kunna i samma måh närrhare ock fullständigare bestämmas.
Men dervid är dock att märka, ätt, såvidt som detta ändamål ej längre
uppetälies såsom norm för det redan förverkligades bedömande, utan för
en i framtidör inträdande hahdliog, Känt det endast i egenskap af ett
böra ega betydttsie för metniskan, det dfvergår i och med detsamma till
den practiska philosophiens område och får sålunda ingen plats inom
historiens philogsophi.
Då nu vidare föremålen för historiens philosophi eller de offentliga
samhällena, som vi förat visat, äro ingentiog annat än de ideella vä-
senden, som ligga till grand för natiowen, racen och menniskoslägtet,
så vidt de tänkas hafva bestämt den fria menskliga verksamheten och
derigénom förverkligat sig sjelfva, så måste historiens philosophi tydli-
gen hänföras till den del af theoretiska philosophien, som i början af
vår uppsats antyddes under namn af rationell Ethnologi. Betraktar
man nemligen denna vetenskaps föremål eller ofvanninnda förnuftiga
väsenden icke i och för sig sjölfva, atan i förhållande till sina pheno-
men, såsom yttersta grunden för deras tillvaro och utveckling (men ur
rent theoretisk synpunkt), så synes nämnda hufvudafdelning af philoso-
phien, allteftersom man mer fäster afseende på väsendets reala eller ideala
sida, dess väsenhet eller dess personlighet, kunna indelas i två veten-
skaper. Den ena är just Historiens Philosophi, inom hvilken väsendet
under det rättsliga samhällets form framträder som en andlig makt eller
realitet, hvilken betraktas som phenomenets urväsende samt lagen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
