Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exposé och Kritik af Pligtbogreppet enligt Schleiermacher. 39
Pligtbegreppet är, säger han, ett ethiskt begrepp. Detta, liksom
alla andra ethiska begrepp, erbåller menniskan derigenom, att hon kan
deducera det ur en ethisk idee. Denna idee är för pligtbegreppet, såsom:
vi redan sett, sedelagen. Men utom det, att pligtbegreppet är ethiskt, är
det äfven ett ethiskt formal-begrepp, d. v. s. ett sådant, som blott ut-
trycker en relation till den ethiska ideen, en allmän sida af densamma,
och hvilket kan delas i flera underordnade begrepp. Men på det att
denna delning ej måtte fortgå i oändlighet, stannar man vid vissa un-
derordnade begrepp, hvilka betraktas såsom odelade enheter, och hvilka
Schleiermacher gifver namnet real-begrepp. !) Så t ex. vore begrep-
pet pligt ett formalbegrepp, pligten åter att bibehålla sig sjelf ett real-
begrepp, som i sig utgjorde en ethbisk enhet. I denna afhandling 8ys-
selsätta vi oss endast med Schleiermachers framställning af formalbe-
greppet pligt.
Denna hans kritik af pligtbegreppet sönderfaller i tvenne afdelnin-
gar, af hvilka den ena framställer pligtbegreppets betydelse i allmänhet,
den andra dess indelning. Sedan han i den förra afdelningen gifvit en
definition på pligten, betraktar han dess förhållande till dygden och be-
svarar den frågan, om det finnes något licitum morale. I den sednare
afdelningen undersöker han de vanliga pligtindelningarna, hvarefter han
slutar med att gifva en antydning om den pligtindelning, han sjelf an-
ser för den riktiga. 2)
Pligten är, säger han, det sedliga framträdande i en viss hand-
ling. Dermed öfverensstämma de af Kant och Stoikerna gifna defini-
tionerna. Enligt den förre är pligten den genom lagen bestämda nöd-
vändigheten af en handling, enligt de sednare definieras bon såsom den
handling, som tillåter ett förnuftsmässigt, d. v. s. lagenligt försvar.
Genom dessa definitioner är endast formalbegreppet pligt gifvet, hvar-
före de kunna användas inom hvilket ethiskt system som helst. För
att till innehållet bestämma detta formalbegrepp, måste man göra sig
redo för sedelagens innehåll och det gebiet för handlingar, på hvilket
densamme eger sin användning. På sådant sätt erbåller pligten en an-
nan betydelse för Lycksalighets- än för Fullkomlighetssystemerna, de
tvenne slag af ethiska systemer, som enligt Schleiermacher äro möjliga.
Ty äfven inom Evdemonismen, säger han, saknas ej pligtbegreppet, om
det ej der kommer till någon större användning. Det, som nämligen
öfverensstämmer med den såsom sedlig uppställda känslan af lycksalig-
het, är pligt. Denna känsla är der sedelagen, hvadan det är klart, att
!) Kritik der bisherigen Sittenlehre p. 169, 170.
2) Dersammastädes p. 179-207.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
