- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1862 /
38

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38 W. Lilljeborg.

fullständig hand af ett annat exemplar från Bergen har 1:sta fingret 3,
2:dra d:o 7, 3:dje d:o 6, och 4:de d:o 3 phalanger. Dessa äro temligen
korta och breda. Bäckenbenen äro, såsom det uppgifna måttet utvisar,
helt små. Såvidt man kan dömma af den af Rudolphi lemnade teck-
ningen öfver det ena af dessa ben med omslutande benhud, likna de
temligen mycket dem af föregående art. Deras medlersta process är
helt obetydlig och trubbig. De båda andra, af hvilka den ena är un-
gefär dubbelt så lång som den andra, äro nästan jemnbreda och trub-
biga. Enligt Eschricht, är den längre processen riktad framåt.

Enligt Eschricht, har tunntarmens slemhinna 5—6 slappa långs-
gående upphöjda veck, samt otydliga tvärgående sådana.

Wikhvalen, som är den minsta af alla våra Bardhvalar, är också
den, som oftast erhålles vid Norges kuster, isynnerhet de vestra. Ehuru
den någon gång ingår i Kattegat, och har, enligt Eschricht, en gång
erhållits i Christiania-Fjorden vid Dröbak, och en gång vid östra kusten
af Jutland i grannskapet af Horsens, är det ännu icke kändt, att den
någon gång strandat eller blifvit fångad vid kusterna af Sverige. Häraf
vill det synas, som det hörde till undantagen, att den ingår i Katte-
gat. Den har sitt hem i de norra delarne af Atlantiska Oceanen, och
äfven i Ishafvet. Det är blott under sommaren som den träffas i de
nordligare trakterne. Den, såsom de andre, vandrar mot vintern åt
söder. Den erhålles icke sällan vid de vestra och nordliga kusterna af
Norge, vid Island och Grönland, och har äfven blifvit observerad vid
Spitsbergen. Vid Tromsö i Norge har jag sett barder af ett individ
af denna hval, som strandat der, uppdrifvet på grund af de förföljande
glupska Hvalhundarne ("”Wagnhundar"”) !). Ehuru den är en nordlig
hvalart, synes den dock icke vara så nordlig, som våra andra Balenop-
terer, och förekommer oftast under sommaren vid de vestra kusterna af
Norge, och kallas derföre derstädes stundom Sommarhval, i motsätt-
ning mot Sillhvalarne, som komma under vintren och våren 2). I trak-
ten af Bergen, der den är allmänt känd under namn af Waagehval,
fångas den uti vissa mindre vikar med smalt inlopp, hvilket tillstänges
med ett slags groft nät af basttåg, eller också stundom med stängsel
af träd. Sedan den blifvit instängd, bevakas inloppet noga, och den
dödas derefter med harpuner, eller stundom med pilar, som afskjutas
med bågar. Den dör sluteligen af sina sår, men lefver stundom 8—
14 dagar efter det den blifvit instängd. Man har uppgifvit flera ställen,
der den på detta sätt fångas, såsom Florvåg, Stegesund, Tellevåg,

!) Sannolikt Grampus orca.
2) Vid Grönlands kuster försvinner den under vintren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1862/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free