Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfrersigt af de inom Skandinavien anträffade Hvalartade Däggdjur. 71
största !), och går bakåt nästan långsöfver stjertfenans midt. Hufvu-
dets öfre contur, sedd från sidan, företer ett stycke framom munvink-
larne en temligen stor, trubbig upphöjning, å hvilken näsöppningarne
hafva sitt läge. Från denna framåt är den starkt bågböjd nedåt. Mun-
springan är äfvenledes starkt bågböjd ungefär i samma riktning, som
hnofvudets öfre contur, med den starkaste böjningen framtill. Undre
sidan af hufvudet är plattad och föga convex. Underkäken är betyd-
ligt bredare än den öfre, samt äfven längre, och har å sidorne 5’-—6’
höga läppar, som på sidorna omfatta öfverkäken och barderna, då
munnen är tillsluten. Mot spetsen af underkäken sänka sig dessa läppar
något snedt nedåt, och äro vid sin förening vid spetsen helt låga. Vid
munvinklarne äro de äfvenledes låga, och å den öfriga delen äro de
nästan jemnhöga. Några små och glesa hvita hår finnas vid spetsen
af båda käkarne. Ögonen, som äro mycket små, sitta strax ofvan och
något litet bakom munvinklarne. Näsöppningarne utgöras af 2:ne lon-
gitudinella springor, 6’—8" långa. Öronöppningarne äro så små, att
Scoresby icke funnit dem förr än skinnet blifvit borttaget. Fabricius
säger, att de äro af samma vidd, som ett pennrör. Betraktadt från
undre sidan, synes hufvudet bredare och trubbigare, än då det ses från
sidorne, och underkäken har framtill en liten grund bugt. Enligt Sco-
resby’s teckning är naflen belägen något bakom midten af kroppen, och
anus längre tillbaka, något bakom början at den bakre !/3 af kropps-
längden. Brösttenorne, hvars längd utgör ungefär !/g af kroppslängden,
och som hafva sitt läge strax bakom den första !/, af denna, synas tem-
ligen korta, samt äro breda och trubbiga. Deras bakre kant är mera con-
vex än den främre, samt rundad. Bakom deras korta, nästan trubbiga
spets är der å denna kant en föga märkbar bugt. Stjertfenan är mycket
stor, och dess bredd utgör stundom betydligt mera än !/3 af kroppsläng-
den. Dess bakre kant är å midten convex, och midt i denna convexitet
är, såsom vanligt, en djup inskärning. Den skall stundom uppgå till
en bredd af 26. De långa och temligen tjocka barderna, som å mid-
ten af öfverkäken stundom uppgå till en längd af 15’, äro föga breda
vid basen, samt aftaga endast småningom i bredd emot spetsen, och
äro ungefär lika tjocka från den förre till den sednare. Deras sidor
äro jemna, och deras yttre kant företer en svag båge eller convexitet
under det att den inre är concav. Trådarna på deras inre kant äro
serdeles fina och af svart färg. Det trådiga lagret i deras inre, hvaraf
dessa trådarne utgöra en fortsättning, upptager blott en ringa del af
!) Den synes derföre här, enligt Scoresby’s teckning, något hoptryckt,
emedan höjden är större är bredden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
