- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1862 /
72

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72 W. Lilljeborg.

deras (bardernas) massa, samt företer en fin, enformig väfnad. Det
hårdare och tätare lagret, hvilket betäcker det trådiga, och utgör der
största delen af deras massa, är vanligen svartaktigt, och är ytterst
betäckt med ett tunnt gråaktigt eller svartgrönt lager. Mot bakre och
främre delen af öfverkäken aftaga de i längd, och de främsta och ba-
kersta äro helt korta. De äro vid basen mindre breda än Balenopte-
rernas, och största bredden der 10”—12”, en naturlig följd deraf aut
öfverkäkbenen äro smalare än hos desse !); men de äro tjockare. Seo-
resby har räknat något öfver 300 transversella rader af barder å hvar-
dera sidan. — Färgen är ofvan, och på underkäken till större delen,
äfvensom på bröstfenorne och på stjertfenan svart. Främre delen af
underkäken, och stundom äfven någon liten del at spetsen af öfver-
käken, och en del af buken äro hvita. Ogonlocken, stjerten framom
stjertfenan, och armhålorne äro grå. De äldre hafva stundom hvita fläckar.

Skelettet utmärker sig företrädesvis genom hufvudets och refbenens
längd, genom de långa sidoutskotten å lumbosacralvertebrorna, de i
allmänhet korta vertebrorna, genom skulderbladets och öfverarmbenets
storlek, och de stora, men korta och breda underarmbenen. Hufvudet är
af en jemförelsevis spenslig byggnad, ehuru hvarje ben, sedt för sig, synes
stort och grofht, tillfölje af dess kolossala dimensioner. Craniet utmär-
ker sig genom den långsträckta, smala och starkt bågböjda nosen, som
är omkring 3 gånger längre än den bakre delen af craniet. Deona bakre
del är dessutom föga bred, tillfölje deraf, att de smala processus zygo-
matici af öfverkäkbenen och orbitaldelarne af pannbenen äro starkt bakåt
riktade. Nackbenets bakre contur företer en temligen djupt ingående
bugt, så att såväl sidodelarne af nackbenet som tinningbenen sträcka
sig längre tillbaka än nackbenets ledknappar. Tinningbenen äro vid sin
yttre ända utbredda såväl bakåt vid processus articulares som framåt vid
processus zygomatici, och äro der nästan irreguliärt fyrkantiga. Hvart-
dera pannbenet bildar en framåt utskjutande spets öfver näsbenen. Mel-
lankäkbenen synas ofvan icke betydligt bredare än öfverkäkbenen. Å
undre sidan af craniet finna vi gombenen korta, och icke räckande fram
till nosens bas. Inskärningen i bakre kanten af öfverkäkbenen är ser-
deles smal och djup 2). Underkäkbenen äro stora, men ha en så be-
tydlig längd, att de i förhållande till Balenopterernas icke synas vara
grofva. De äro starkt bågböjda, och hafva uti en låg, uppstående kant
endast en svag antydning till processus coronoideus. Deras undre con-

!) Grönlandshvalens barder anses för att vara de bästa, derföre att de
äro mera jemna, och fina i structuren, samt längre.
2) Dessa karakterer å craniet äro hemtade från G. Cuvier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1862/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free