Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den Svenska Concurslagstiftningens Historia. 7
verensståmmelse med hvad U.L. och Chr. L.L. stadgat angående gälds
betalning af bo oskifto efter död man, om arfvingars befrielse från
ansvaret för gåld, då de afstått boet, samt om grunden för tillgån-
garnes fördelving mellan borgenärerna. Det tillågges allenast om pant,
att "år pokor Panter förstånden epter Mans dödh, Tå skal then som
"Panten år satter hafwa wåld han ågha eller sålia, epter Laghum
"ock enkte vtgifwas eller fällas af honom. Vtan han båtre år, epter
"godra Manna Måtzordom, thå skal thet han båtre år Arfwom hans
”antwardas eller them han skyldoger är”; och att om någon af arf-
vingarne kunde hafva njutit något af qvarlåtenskapen, förr ån den
skiftades, och döljer undan sådant, då gåld kråfves, skulle han be-
tala gålden ”å mådan båggia tbera räcker” (d. å så långt både hvad
han uppburit af qvarlåtenskapen och hans eget gods räcker) "ock wari
eigh Man thes båtre.”
Så ofulikomliga voro de stadganden, hvilka våra gamla lagar
till en början uppställde, rörande de råttsförhållanden, som uppkomma,
då flera borgenårer på en gång skola erhålla betalning af en insolvent
gåldenårs tillgångar. Bristfälligheten häri skulle af naturliga skål göra
sig mera gällande, så snart en våxande handel och industriel verk-
samhet inom vårt fådernesland fordrade större anvåndning af rörliga
capitaler och deras lifligare omsättning och i sammanhang dermed på-
kallade ett vidstråcktare begagnande af upplånade medel. Mera ut-
vecklade ecreditförhållanden waste följdriktigt leda uppmårksambheten
på nödvåndigheten af en förbättring i sjelfva lagstiftningen, hvarige-
oom en trygghet under lagen kande vinnas, som förmåcde att stärka
och upprätthåila det för affårsverksamheten nödiga allmänna förtroen-
det. Med 17:de århundradets ingång, började man inse detta ailt
klarare och klarare. Visserligen synes man, genom en småningom
vid stadsdomstolarne utbildad praxis, hafva sökt stadga vissa princi-
per, hvilkas tillämpning i någon mon ersatte bristen på bestämda före-
skrifter. Men räåttsbruket vid domstolarne kunde likvål icke lemna
såkerhet emot missbruk, som störande inverkade i många hänseenden
och alstrade ett misstroende, hvilket man genom hvarjehanda medel
fåfängt sökte aflågsna.
Då Konung Carl IX och hans eftertrådare den Store Gustaf
II Adolf insågo vigten och betydelsen för hela Sverige att, vid Göta
Elfs utlopp i hafvet, ega en nederlagsort för landets förnåmsta ex-
portartiklar, dit utlåndska köpmån äfven skulle kanna lockas att bo-
såtta sig och göra sina förut samlade capitaler hårstådes fruktbårande,
och fördenskull beslöto grundlåggandet af Göteborg, fonno de nödigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
