Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Th. Rabenius.
rätta skatteobjektet, det enda rätta uttrycket för dess skattekraR. I
ett ofullkomligare kulturtillstand, da ringa kapital användes och pro-
duktionskostnaderna följaktligen äro små, kunna skatter, anlagda å den
råa inkomsten, vara drägliga; men under mera utvecklade näringsför-
bållanden blifva de alltmer och mer förhatliga. En sådan, efter den
råa iokomston anlagd, skatt är tionden, hvilken man derför möter i
alla tidiga sambällen, ty anläggandet af en skatt efter den råa in-
komsten sker der utan svårighet; men man finner ock öfverallt att
denna skatt, med kulturens framåtskridande, framkallat missnöje, och
blifvit ersatt af andra billigare afgifter. Så litet var emellertid änne i
början af föregående århundrade förmögenhetens natur känd att Mar-
skalken Vauban i sitt, 1707 utgifna arbete, Dime Royale, ville råda bot
på det då i Frankrike gällande tryckande skattesystemet medelst in-
förande af en tionde på alla jordbrukets alster. Det var först några
årtionden sednare som Physiokraterna funno att skatt bör utgå endast
al ren inkomst. Detta var deras förtjenst, deras fel att de sågo denna
inkomst endast hos jordbruket.
När den rena inkomsten sålunda är den enda rätta källan !) för
hvarje skatt, kan fråga uppstå om ej mångfald al skatter vore öfver-
födig, eller rent af skadlig, och det rationellaste sättet för statsbehot-
vens fyllande vore att upptaga en enda skatt ar all ren inkomst. Detta
var /hysiokraternus tanke, uttryckt genom yrkandet af en Impöt unique,
lagd på jordbruket. Så rigtig tanken at en enda skatt på den rena
inkomsten är ur tbeoretisk synpunkt, så låter den dock cj sig praktiskt
genomföra, i anseende till de oöfvervinneliga svårigheterna att upp-
daga hvad som utgör hvarje skattskyldigs rena inkomst. De skatt-
skyldiges egna uppgifter kanna härtill ej användas; många kunna ej,
!) Egentligen förstår man med källan för en skatt de förmöyenhetsan-
delar, med hvilka skotten betalas. med skattevbjektet det eller de föremål
efter hvilka den enskildes skattskyldighet mätea. Den rena inkomsten är all-
tid skattens källa, men dess föremål kan vara ett annat, t ex. ett visst
mått jerd, ctt hus, eller, vid de indirekta skatterna, ett viset slag af för-
tbrukning . hvilket der anses vara kännemärke på en viss inkomeat. Ofta äro
dock skattens källa och dess föremål ett, »åxom i alla de fall, der den
rena inkomsten uppsökes, för att direkt åsätta den skatten, såsom förhål-
landet är vid alla egcutliga Iukomstskatter. Denna skillvad emellan skattens
källa och dess föremål är i det föregående cj ratt tydsigt framhållen. cmedan,
rär man talar cm beskattning på ren inkomst i allmänhet, man egentligen
fäster afseende på den direkta inkomstbeskattningen, vid hvilken skattens
källa och dess föremål falla tillsemmans. När behofvet af cn mångfald af
skatter uppstår, kommer i dagen skillnaden emellan skattens källa och dess
föremål; derföre bör här uppmärksamheten fästas på skillnaden af dessa
båda begrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
