Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Th. Rabenius.
tid fria från utgörande af dessa bidrag i persedlar eller penningar, som
benämnas skatter, hvilka deremot utgjordes af dem, hvilka genom detta
öfvertagande vunno befrielse från vissa tjenstbarheter. Med tiden blefvo
dessa tjenster, som en del medborgare, mot friket från skatt, öfvertagit,
för statsändamålet obehöfliga eller obehöfliga i denna form; de upp-
hörde att utkräfvas; men skattefriheten, hvilken ofta tillkommit ett
visst slag af förmögenhet, hvars biträde vid denna funktions fuligörande
varit af nöden, eller vissa klasser af medborgare, hvilka framför andra
ätagit sig fullgörandet af dessa prestationer, stod qvar. Denna saker-
vas gång visar sig uppenbar i historien om den svenska privilegierade
jordens uppkomst, och är densamma i alla Europeiska länder. Det
var ursprungligen adelns öfvertagande af försvaret, som medförde skatte-
friheten åt dess jord; likaså det andliga ståndets öfvertagande af reli-
gionsvården, som gaf åt dess egendom samma privilegimm. Adelsmaa-
pen och presten betalade med sin person, derföre skulle han vara fri från
att betala med sin egendom. FEn skattefrihet för det andliga ståndets
egendom, hvars innehafvare ännu uppfyller ett verkligt statsbehof, må
låta försvara sig såsom materiellt rigtig; de inkast, som deremot kunaa
göras äro endast af formell betydelse, huruvida nemligen ett sådant sätt
tör gäldande af statstjenster kan vara lämpligt. Den skattefriket åter som
grandar sig på ett öfvertagande af landets försvar, har numera, sedan
detta försvar på helt amnat sätt åstadkommes, förlorat all offentlig
rättsgrund. Men å andra sidan har denna skattetrihet djupt ingripit i
privata rättsförhållanden och derigenom erhållit en annan grund för
sitt bestånd, hvilken framkallar nya svårigheter för återställande af
den ursprungliga jemnlikheten. I Frankrike återställde den på de abs-
trakta rättsprinciper fortgående revolutionen, utan vidare den allmänna
skattskyldigheten; men äfven i andra stater t. ex. i Osterrike har utan
sådana våldsamma omstörtningar, jemlikheten blifvit återstälkl. I den
efter sin upphofsman kallade Theresianska Skatterektifikationen blef
den privilegierade jorden, här kallad dominikaljuorden, underkastad unge-
fir samma beskattning som den öfriga jorden; de belrielser denna ät-
gärd ännu qvarlemnade hafva försvunnit genom de förändringar i öster-
rikiska grundskatteväsendet detta århundrade medfört. Försigtigare
och med mera afsecude på förhanden varande, genom tidernas lopp
stadgade, rättsförbällanden har man gått till väga i andra stater, der
man ansett en jemkning af grunrdskatterna böra företagas. Man beräk-
nar nemligen den nya skatten, efter viss grund till ett kapital, och
godtgör egaren af den förut skattefria jorden detta. Så har skett i
många af de tyska staterna, sednast i Preussen, der den nya lagen
om förändring af grundskatternas reglering 21 Maj 1861 bestämmer åt .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
