Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 M. G. Rosenius.
Jerusalems förstöring !), ega vi med undantag af de första 4) kap., som
finnas blott i en gammal latinsk öfversättning, det grekiska originalet.
Den i ordningen andra af de apostoliska Fädernas skrifter är
Hermas’ Pastor. Detta verk innehåller trenne hufvudafdelningar: visio-
nes, mandata och similitudines. I den första af dem uppenbarar sig
Guds Son i skepnaden af en qvinna, hvilken äfven tecknas såsom den
personifierade församlingen, ecclesia?). 1 den andra och tredje uppen-
barar sig en ängel, nuntius poenitentie, tocsuy, pastor. Af båda
emottar Hermas den kristna sedoläran förnämligast genom meddelade
syner, som likna allegorier. Clemens Alexandrinus och Irengeus satte
denna skrift i jembredd med sjelfva N. Testamentet. Enligt Hieronymi
vittnesbörd blef den i vissa grekiska församlingar offentligen föreläst,
samt enligt Athanasii till användande vid katekumenernas undervisning
anbefald. Men hvilken Hermas sjelf varit, är icke af historien kun-
nigt. Man vet blott, att Origenes och efter honom Hieronymus ansett
honom vara den, hvilken Panlus låter jemte andra helsa (Rom. 16: 14),
samt att han deremot, enligt en i det muratoriska fragmentet förekom-
mande uppgift och en dermed öfverensstämmande hos Pseudo-Tertullia-
nus contra Marc., skulle hafva lefvat i Rom under dess biskop Pius I,
142—157 2). Tvenne gamla öfversättningar hafva åt efterverlden be-
varat hans verk. Deremot har det grekiska originalet, på några frag-
menter när, saknats ända intill den sednaste tiden, då en C. Simonides
från berget Athos hemförde en gammal grekisk text, omfattande det
hela, med undantag blott af de sista kapitlen. Denna text har dock
misstänkts att vara endast en grekisk öfversättning af någon bland de
förut förefintliga latinska +).
Härnäst följer nu Clemens Romani Första Bref till församlingen
i Korinth. Om detta uppgifver Eusebius att det i de flesta försam-
lingar användts äfven offentligen. Författaren skall hafva varit den-
samme Clemens, hvilken Paulus (Phil. 4: 3) räknar bland dem, hvilkas
namn äro i lifsens bok. Denne åter har man ansett identisk med den
under namn af Clemens I bekante biskopen af Rom. Eusebius och
andra kyrkofäder uppgifva, att Roms biskop Clemens I anträdt sitt
embete i Domitiani tolfte regeringsår. Och i brefvets första kapitel
säger författaren, att han en längre tid från dess nedskrifvande varit
förhindrad. Tiden, när detta skett, kan med ledning häraf bestämmas
!) Jfr Libkert a. st. p. 591. Dressel, Patr. apost. Opp. Prol. 3.
2) Vis 1: 2; 2: 1, 4; 3: 1; 4: 1. Sim. 9: 1.
3) Jfr. Läbkert a. st. p. 590. Dressel a. st. Prol. p. XXXIX, XL. Thiersch,
Die Kirche im apost. Zeitalter p. 351, 52.
1) Jfr Const. Tischendorf, Prol. till Dressel a. st. p, XLIV—LV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
