Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De apostoliska Fädernas lära om Christi gudom. 3
till omkring år 961). — Det så kallade Clemens’ Andra Bref till Ko-
rinthierna, hvaraf endast ett fragment finnes i behåll, kan icke med
visshet tillskrifras Clemens Romani författarskap. Då det emellertid
icke genom anda och innehåll afgjordt förnekar sitt ursprung från ho-
nom 2), och i alla händelser synes förskrifva sig från de apostoliska
Fädernas tiderymd, hatva vi ansett oss böra räkna äfven detta bland
de dokumenter, ur hvilka deras lärobegrepp är att hemta. — Båda
brefven äro författade på grekiska. Under flera århundraden ansågos
de förlorade. Men då patriarken i Konstantinopel Cyrillus Lukaris år
3628 till Konung Carl I af England förärade den under namnet Codex
Alexandrinus kända, i femte århundradet tillkomna handskriften af G.
och N. Testamentet, funnos i slutet äfven urtexten till Clemens Ro-
mani Första Bref, samt ett fragment till det så kallade Andra. I
sjuttonde århundradet tillkommo tvenne latinska öfversättningar 3).
Fjerde rummet bland dessa skrifter innehafva JIgnatii Bref. En-
ligt de äldsta kyrkohistoriska underrättelser skall Ignatius jemte Poly-
karpus varit apostelen Johannes’ lärjunge. Han säges ock hafva åt-
njutit apostelen Petri undervisning och af honom eller apostelen Pau-
lus blifvit insatt såsom biskop i Antiochia +). Blottstäld för den tra-
janska förföljelsen, blef han, sannolikast år 115, förd till Rom och
der kastad för lejon. Enligt Eusebii uppgift, hvilken bestyrkes af
yttranden hos Irengeus och Polykarpus, skref han under färden till
Rom sju bref, nemligen till församlingarna uti Ephesus, Magnesia, Tral-
les, Rom, Philadelphia och Smyrna, samt ett bref till biskopen i sist-
nämnda stad Polykarpus. Vi ega dessa i en tvåfaldig recension, en
längre och en kortare. Den förra är en efter århundradens lopp gjord
parafrastisk modernisering af urtexten. Den sednare, som deremot sy-
nes vara af mera äkthet, blef omkring medlet af sjuttonde århundradet
upptäckt och utgifven, på latin af Usher och på grekiska af Voss och
Ruinart 5).
Ett icke ringa anseende bland dessa skrifter tillkommer vidare
Polykarpi Bref till församlingen i Philippi. Om Polykarpus är oss
bekant, att han varit apostelen Johannes’ lärjunge samt, i egenskap af
biskop i Smyrna, år 168 på bålet slutat såsom martyr. Af honom skola,
enligt Hieronymi berättelse, flera bref blifvit författade. Det enda, vi
!) Jfr Läbkert a st, p. 594, 95. Dressel a. st. Prol. p. XVII. Thiersch
a st p. 343 f.
3) Jfr Cotelerius, Ed. Patr. Apost. II. p. 104. Baumgarten-Crusius, D. G. I p. 84.
3) Jfr Läbkert a st p. 595. Dressel a. st. Prol. p, XX, XXL
$) Jfr Dressel a. st. Prol. p. XXI.
3) Jfr 8. et FProl. p, XXXL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
