Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 M. G. Rosenius.
stus, såvida han genom den inneboende gudomens fullhet var öfver all
försakelse och allt lidande upphöjd, och husbondens tjenare är Chri-
stus, såvida den frivilliga lydnaden likväl bjöd honom att både försaka
och lida. Häraf förstå vi, bura framställningen i sin helhet kan tala om
tvenne, af hvilka hvardera säges vara Guds Sen: husbondens son, som,
då husbonden är Gud, måste vara Guds Son, och tjenaren, som enligt
förklaringen också är Guds Son. På ett dylikt ideens isärfallande er-
bjuda sig ock hos Hermas flera exempel. Vis. 3: 2 uppträder ecclesia
i gestalten af en gammal qvinna och visar Hermas ett högt torn, samt
förklarar k. 3, att detta torn är hon sjelf. Sim. 9: 12 står Hermas
inför nounotios poenitentie, som visar honom samma torn, hvilande på
en klippa, som säges vara Filius Dei. Men omkring tornet vandra
sex män och bland dessa en af mycket hög gestalt. Och äfven om
denne säges, att han är Filus Dei. <Individualitetsbegreppet tyckes
följaktligen hos Hermas hafva varit mindre utbildadt. Och detta märka
vi äfven under fortsättningen af den ifrågavarande liknelsens förklaring.
Ty betraktad endast ur synpunkten af sin jordiska tillvaro, benämnes
Guds Son corpus, sag, och måste såsom sådan i något annnt hafva
sin egentliga lifsprincip. Och likväl tecknas han alltigenom såsom ett
personligt väsende, säges tjena, lyda samt arbeta dygdigt och rätt-
rådigt, säges cum eo (Spiritu 8.) conversari, cum Spiritu s. compro-
batum, Deo receptum, såsom också rådplägningen om honom säges
haft för ändamål, ut et huic, scilicet corpori, locus aliquis consistendi
daretur.
Den verklighet, som i sig förenar de af Hermas tänkta personerna,
husbondens son och tjenare, är således Christus. Såsom stöd för en
annan ugpfattning anföres, att ”wie im Gleichniss Sohn des Hausvaters
und Knecht desselben, so treten in der Deutung heiliger Geist und
Sohn Gottes aus einander”!). Men lika sannt som detta är i och för
sig, lika oriktig är den användning, man deraf vill göra. Ty till lik-
nelsen och dess förklaring kommer ännu ett tredje, nemligen svaren på
de frågor, som af förklaringen föranleddes. Och i dessa svar visa sig
de förut för föreställningen isärhållna subjekterna åter förenade till
ett. I den förutsättning, hvarpå detta resultat hvilar, att nemligen
Christi öfversinnliga väsende skulle tänkts såsom med Fadren rådplä-
efterförklaring, såsom den ifrågavarande, just hörde till det egendomliga i Hermas’
framställningssätt (jfr Sim. 6: 4,5; 8: 3, 4 ff.; 9: 1 ft.), som derjemte alltid sy-
pes följa en förut uppgjord, om ock standom mindre fulländad plan, dela det om-
råde, hvarpå vi befinna oss, vore den fria tankens eller ingifvelsens,! der andras
handlingar icke kunna förorsaka tvång.
’) Dorner a. st. p. 201 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
