Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 M. G. Rosenius.
benämning. Ty för det mesta använder han ordet gogta, men här och
der framskymtar äfven ordet Aöyog ’). Och bruket af detta sist-
nämnda, som måhända leder sitt ursprung från ett tankeområde af
helt annan art, och hvartill vi framdeles skola återkomma, bildar lika-
som en yttre föreningslänk emellan det nu skildrade betraktelsesättet
och det, som möter oss hos Philo, den judiskt grekiska teosofiens egent-
liga representant. Vi öfvergå nu till denne tistnämnde.
Bland de former för det religiösa medvetandet, som vi i det före-
gående skådat, är det dels gammaltestamentligt judiska eller judaisti-
ska elementer, dels Platos idélära, som synas bilda den filoniska teoso-
fiens underlag. Dess innehåll är i korthet följande: Det absoluta, sö
öv, NVT, så öv, povdg är ett abstraktum, ett bestämningslöst intet.
Det oändliga kan i sjelfva verket icke finnas jemie ett ändligt, utan blott
ett ändligt i oändlighet. En rörelse försiggår dock i Gud, till följe
hvaraf han är dels a) Gud i sig, dels b) Gud såsom emanerande. Det
organ, hvarigenom denna öfvergång sker är 20yos. Logos är åter att
fatta dels a) såsom tanke- och skapareförmåga, Åoytouös Jeoö Aoys-
Copévov; dels b) såsom sjelfva det gudomliga tänkandets eller skapandets
handling, Ad0yos toö Jeoö AÉyovtos; dels c) såsom det tänkta, ideal-
verlden, Idéa ideöv, xöopos vonros, vogla, A0yos sydsäderog; dels
d) såsom det skapade (emanerade), sinneverlden, xöopog aivIyrås, A0-
70os 7t0ogogsxåg; dels e) såsom en af dessa emanationer, en af Acyos.
Gud tronar på andra sidan rummets yttersta sfär, omslutande allt.
Inom denna sfär, i kropparnas verld, bor han deremot icke. Någon
skapelse i egentlig mening finnes ej. Vishet och makt tillkomma egent-
ligen Logos, hvilket, såsom en devregog Jeös, är Gud underordnadt.
Såsom Rabbinernas lärjunge synes Philo tillägga Logos personlighet,
såsom Platos åter frånkänna detsamma denna egenskap. I sednare ti-
der har man dock för det antagandet, att hans Logos i allmänhet vore
att fatta såsom ett personligt väsende, velat finna en ötvervägande
sannolikhet 2).
Nära beslägtad med denna lära är den redan på de ap. Fädernas
tid vidt utgrenade Gnosticismen 2). Jemte de historiska förutsättnin-
garna för Philos lära, ingå uti denna äfven från Parsismen och Kab-
bala hemtade beståndsdelar. Och svårligen lärer man kunna uppvisa
någon af det spekulativa medvetandets skapelser, hvilken mera mångsi-
digt afspeglar den dualism, som all panteism innebär. Redan hos Ce-
1 K. I 1; 16: 12.
2) Jfr Dähno a. st. I. p. 114—438. Gfrörer a. st. I. Lemmer a. st. p. 17, 18.
1. G. Möller, Herzogs Real-Encykl.
3) Jfr Gfrörer a. st. II. 368—70. Dorner a. st. p. 57, 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
