- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1863 /
10

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 . C. Th. Hjerpe.

privategendom, utan tillhöra kyrkan i dess totalitet. Men för så vidt
hvarje lem i organismen är berättigad och förpligtigad att bruka och
emottaga nådemedlen till egen och andras uppbyggelse, så måste ock
organismen sjelf i detta hänseende hafva samma rättighet och pligt,
genom hvilkas utöfning den enskilda lemmen må sättas i stånd att
uppfylla sin kallelse (Eph. 4: 11, 12). Denna det helas bestånd och
fortväxt betingande vexelverkan emellan de enskilda församlingsmed-
lemmarna och kyrkan, i hvilken de båda samverka i mon af olika ställ-
ning och gåfvor, framkallar en skilnad emellan den enskilde försam-
lingsmedlemmens allmänna och kyrkans särskilda kallelse, hvilken sed-
nare just constituerar nådemedelsembetets väsende?). Nådemedelsem-
betet, som är oskiljaktigt från nådemedlen (2 Cor. 3:6 ff.; 5: 18 ff.),
har, likasom dessa, sin grund i Christus sjelf och hans ande, och be-
ror på Christi genom desamma sig förmedlande nådesnärvaro och verk-
samhet i sin kyrka, samt har hans uppdrag, att i hans stad och ställe.
förvalta rådemedlen till organismens uppbyggelse. År nu embetet så
nära förknippadt med nådemedlen, så måste ock detsamma likaväl som
dessa vara en kyrkans gemensamma tillhörighet, i hvilken väl dess
enskilda lemmar, i anseende till deras organiska sammanhang med huf-
vudet och kroppen, hafva del, men hvilket de likväl icke kunna godtyck-
ligt och egenvilligt tillvälla sig, utan eger kyrkan i sin helhet att öf-
ver detsamma förfoga och uppdraga det åt personer, som Herren sjelf
dertill utrustar förmedelst särskilda nådegåfvor (1 Cor. -12: 28; Eph.
4:11). Embetet är sålunda, efter hvad nu är anfördt, likaväl som
nådemedlen, en nödvändig bestämning i kyrkans väsende.

Den andra bilden, under hvilken apostelen Paulus framställer kyr-
kan, är 2:0) en tempelbyggnad (1 Cor. 3: 16, 17; 2 Cor. 6: 16; Eph. 2:
20—22. jfr 1 Petr. 2: 4,5), och i full öfverensstämmelse med bilden
benämnes Christus här hörnstenen, likasom han i den förstnämnda bil-
den kallas hufvudet. Åfven ur bilden af en tempelbyggnad framgår
tydligt samma apostoliska uppfattning af kyrkans väsende och kallelse
som ur bilden af Christi kropp. I en annan utsago (Gal. 3: 28; Col. 3:
11) framställer apostelen atan bildspråk kyrkan såsom en stor, all yttre
åtskilnad upphäfvande enhet, der all olikhet i nation, stånd och kön
är i andan öfvervunnen.

Sådan framträder i apostlarnes medvetande, såsom deras skrifter
gifva tillkänna, kyrkan till sitt väsende och sin kallelse. Men härvid
påtränger sig den frågan, huru hennes yttre existensform gestaltade sig
under det apostoliska tidehvarfvet, om hon nämligen i den empiriska

!) Harnack s. 39.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1863/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free