Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den lutherska och den reformerta kyrkoförfattningens principer m. m. 11
verkligheten motsvarade sitt väsende eller icke. Vi hafva redan an-
märkt, att kyrkans stiftelse på Pingstdagen är det factiska förverk-
ligandet af Herrens förutsägelser om hennes ursprung, väsende och kal-
lelse ’). Vi vilja nu tillse, om och i hvad mon det kan sägas om den
kyrkas gestalt, som den apostoliska tidsåldern framställer för våra ögon,
att den i sin första tillvaro och vidare utveckling troget motsvarade
apostlarnes ofvan framställda begrepp af kyrka.
I sin predikan på Pingstdagen redogör Petrus i korta och bestämda
ordalag för Christi gudamenskliga verksamhet, och framhåller fir sina
åhörare, att de underbara tilldragelser, till hvilka de nyss varit vittnen,
eller de första lifsyttringarne af den stiftade kyrkan, voro ett resultat
af samma verksamhet. Derföre uppmanar han ock i sitt och alla troen-
des namn alla de församlade att bättra sig och låta sig hvar och en
döpas i Jesu Christi namn, att äfven de måtte få den hel. andes gåfva
(Ap.G. 2: 22—38). Det är dessa af Petrus framhållna grundfacta af
Christi återlösningsverk , som utgöra kyrkans objectiva, historiska grund-
lag, och det är tron på den korsfäste, uppståndne, förherrligade och
den hel. ande utsändande Christus, som sammansluter de troende till
en organism kring Christus såsom deras lifsprincip och hufvud. I denna
tro på Jesus och i medvetandet af det af honom undfångna högre lif-
vet förenade likasom genom ett inre osynligt enhetsband utgjorde de
äfven i yttre måtto en enhetlig organism, ett familjeartadt samfund,
som sammanhölls af apostlarnes läroföredrag, af gemensam gudstjenst
i templet eller i enskilda hus och af gemensamt nattvardsfirande (Ap.G.
2: 42—47) 2). — Men för så vidt måttet af mottaglighet för nådens
verksamhet är olika hos olika individer, så äro vi icke berättigade att
antaga, att i detta första samfund, om det ock på grund af de utom-
ordentliga nåds- och andekrafter, som utmärkte detsamma, måste gälla
såsom en mönsterbild för kyrkan i alla följande åldrar, alla medlem-
marne voro med ens ombildade till äkta christna i sinnelag och lif.
Så kunde det vanliga judiska föreställningssättet lika litet som ethiska
missriktningar genom en plötsligt verkande magisk kraft förvandlas,
utan först småningom i en andens utvecklings- och luttringsprocess öf-
vervinnas, och derföre kunde äfven lätt insmyga sig i församlingen he-
terogena och oäkta beståndsdelar, hvilka man af brist på något yttre
säkert igenkänningstecken icke straxt kunde frånskilja. Att detta också
verkligen var förhållandet, bevisas factiskt af så väl Ananias och
Sapphiras exempel som ock af stridigheterna mellan de Palestinensiska
1?) Jfr 8. 6.
2) Jfr min afhandlipg om äktheten af Jacobs bref s. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
