Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den lutherska och den reformerta kyrkoförfattningens principer få. m. 29
kommelse bortlägga sin tjenareskepnad och ingå i en herrlighet, son
fal motsvarar och fullt uppenbarar hennes väsende. Reformationen
hade alltid ett klart medvetande derom, att kyrkan i sin jordiska till-
varo icke motsvarar sin bestämmelse, men att hon i och med sitt ut-
bredande i verlden och i striden med dees krafter och förhållanden
skulle alltmer blifva, hvad hon är ämnad att vara, och ändteligen vid
det närvarande verldsloppets slut uppenbara hela rikedomen och full-
heten af sitt väsende. Så skiljer apologien emellan regnum Christi
teetum ceruce och regnum Christi revelatum !), och Luther säger: ”Dar-
um sind die zu strafen, so die Christenheit und der Kirchben Wesen
und Regiment also vorgeben und malen oder urtheilen wollen, als solle
und misse es allenthalben ohn alle Gebrechen und Mangel sein; oder
w0 das nickt ist, solle da nicht die Kirche Christi noch rechte Christen
sein; wie sich denn viel irrige Geister, sonderlich die grossen Klöglinge
und selbstgewachsenen Heiligen hieran ärgern und stossen, so sig etwas
Gebrechliches sehen oder späören an dem Haufen, so Christen sind und
das Evangelium haben, und eine solche Kirche ihnen trävmen, daran
gar nichts Gebrechliches sein soll, welehes doch avf Erden in diesem
Leben nicht sein, auch an ihnen selbst nicht fanden wird” ?). Denna
åtskilnad ansågo de sig böra strängt fasthålla å ena sidan emot den
katholska utvärtiskheten, som i den empiriska kyrkan verkligen fann,
och å andra sidan mot den donvastiska spiritualismen, som i densamma
oeftergifligen fordrade foll motsvarighet mot den väsendtliga.
2. Läro-embetet.
Läran om rättfärdiggörelsen genom tron, hvilken vi redan betöck-
nat såsom den egentliga och hufvudsakligaste principen för den Luther-
ska reformationen, och som bestämde reformatorernas uppfattning af
kyrkan, sådan vi bär framställt den, var likväl icke den enda. Då
"denna rättfärdiggörelse är ovilkorligen betingad af ett rätt skriftenligt
bruk af nådemedlen, ordet och sacramenterna, så måste reformationens
män ock göra skriftens normativa anseende för menniskans tro och lef-
verne lika mycket gällande emet den romerska traditionen, som de
framhöllo sjelfva rättfärdiggörelsen af tron allena utan gerningarnaes för-
tjenst emot den romerska verkhelighets- och aflatsläran. Deraf förkla-
rar sig ock, att såväl Lutber i sina privatskrifter ’som kyrkans antagna
!) Semper enim hoc est regnum Christi, quod spiritu sno vivificat, sive sit reve-
rag sive sit fectum erwes; sicut idem ost Christus, qui nune glerikoalus est, sn-
lön QMicks öva. Blå 9. |
9 Bd & 178. Je Tbomosil Cheisti jöfisa ’änd Wök I Del v. År.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
