Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 C. Th. Hjerpe.
som stå henne såsom nåderike till buds, nämligen undervisningens,
förmaningens, varningens och, ifall af tvingande behof, excommunica-
tionens !).
Denna sålunda organiserade kyrka, som i bekännelsen har sin en-
hetspunkt, måste med samma nödvändighet, som framkallar hennes
yttre ordning, äfven gifva sig en styrelse, hvilken samma ordning öf-
-vervakar och handhafver. I följd häraf hvilar kyrkostyrelsen likaväl
som författningen endast på jus humanum, d. v. 8. den är till, icke
för frälsvingens, utan för den yttre ordningens skull, i hvilken den har
sin grund, sin helgd och sin förtindande kraft, och såsom sådan måste
den underordna sig under det gudomliga ordet och bekännelsen, på sam-
ma gång den är öfverordnad kyrkans särskilda organer för nådemedels-
förvaltningen. Då häraf är klart, att kyrkostyrelsen hvarken samman-
faller med det af Herren åt kyrkan i dess totalitet uppdragna embetet,
som är densamma öfverordnadt, ej heller med det af kyrkan åt sär-
skilda organer anförtrodda nådemedelsembetet, som är densamma un-
derordnadt, utan är ett särskildt för den yttre ordningens skull till-
kommet embete, som har att reglera, ordna och leda kyrkan i alla
dess olika lifsfunctioner och verksamhetsspherer, så uppstår frågan, hvil-
ken utöfningen af detta embete rätteligen må tillkomma. Denna fråga
föranleder oss att tillse dels, hvilka grundsatser reformatorerna uttalat
rörande såväl författningen som styrelsen, dels ock om och i hvad mon
samma grundsatser blifvit in praxi tillämpade.
Hvad först angår det af oss frambållna inre, nödvändiga samman-
hanget mellan den väsendtliga och den empiriska kyrkan, så är detta
omisskänneligen antydt i apologiens ofta åberopade definition af kyrka:
”Ecclesia non est tantum societas externarum rerum ac rituum, sicut
alie politie, sed principaliter est societas fidei et Sp. S. in cordibus”
etc., i hvilken definition väl medgifves, att kyrkan är en societas ex-
terna med rättsliga institutioner och former, men derjemte äfven, i strid
med den katholska uppfattningen, stadgas, att hon principaliter är ett
inre trossamfund, hvarföre ock på lärans och bekännelsens enhet så-
som en oeftergiflig fordran för den organiserade kyrkan, bekännelse-
skrifterna lägga största vigt. Så heter det i Augsb.B. VII Art.: Ad
veram unitatem ecclesie satis est consentire de doctrina evangelii et
administratione sacramentorum . .. Och i Apologien: Heec ecclesia (quae
habet puram doctrinam evangelii et sacramenta) proprie est columna
veritatis. Retinet enim purum evangelium et, ut Paulus inquit, funda-
mentum h. e. veram Christi cognitionem et fidem 2). Hvad åter kyr-
?) Jfr Harnack 3. 54—068. 3) Apol. 1. 91.
Do a om RA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
