Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hå C. Th, Hjerpe,
hafva förbisett det innerliga sammanhanget mellan båda, om än vi före
utse, att en viss tavtologi måste af detta framställningssätt föranledas.
Läroembetet är af Christus sjelf förordnadt till ordets förkunnande
och sacramenternas förvaltning, hvarföre det. ock i denna-sin grund och
detta sitt ändamål har sin nödvändighet. Med dess upphäfvande upp-
håfves den synliga kyrkan sjelf 1). Herren har sjelf instiftat detta em-
bete derigenom, att han insatt i församlingen somliga till apostlar, an-
dra till propheter, andra till evangelister, andra till herdar och lärare
(Eph. 4: 4—16) 2). Hvad embetets kraft och verkan (efficacia) beträf-
far, så eger det icke sjelfständigt i sig någon sådan, utan är det den he-
liga ande allena, som i och genom det verkar, och frambringar nya födel-
sens frukt genom Guds oförgängliga ord 3). För embetet bör all hörsam- .
het visas, såsom ett andans embete, hvilket verkar i kyrkans namn ’),
2) Quare notas illas (verbam et sacramenta) diligenter animis impressas tenea-
mus, et pro Domini arbitrio estimemus. Nihil est enim quod magis Satan moliatur,
quam istorum alterutrum vel utrumque tolleie et abolere: nunc ut notis istis aboli-
tis et deletis, veram germanamque tollat ecclesie distinctionem. Lib. IV: Cap. 1:
11. Jfr Cap. 1: 7.
2?) Quem igitur frmissimum retinende unitatis nodum fore providit Dominus, e0
eeclesiam suam astrinzit, dum salutis ac vite xterne doctrinam apud homines de-
posuit, ut per eorum manus reliquis communicaret. Huc respexit Paulus, cum
Ephesiis seriberet (Eph. £ 4—16). — — — — — — His verbis (Apostoli) illud
ostendit hominum ministerium, quo Deus in gubernanda ecclesia utitur, precipuom
esse nervum, quo fideles in uno corpore cohereant: tum vero etiam indicat, non
aliter ineolumem servari ecelesiam posse, quam si his preesidiis fulceiatur, in quibus
salutem ejus reponere Domino placuit. Lib. IV: Cap. 3: 1, 2. Jfr Lib. IV: Cap. 1: 5.
3) Quod utrinque disceptant (de efficacia ministerii), nullo negotio facile transi-
getur, locos diserte observando, ubi Deus auctor predicationis Spiritam saum cum
ea conjungens, fructum inde promittit: vel rursum ubi se ab externis subsidiis se-
parans, tam initia fidel quam totum cursum sibi uni vindicat — — Lib. IV: Cap.
1: 6. Et certe retinere sententias illas oportet, ubi Deus sibi adscribens mentis
illuminationem et renovatiopem cordis, saerilegium esse admonet, si quam utriusque
partem homo sibi arrogat. Ibid.
€) Ergo ut sciamus ex vasis testaceis nobis proferri insestimabilem thesaurum,
Deus ipse in medium prodit, et quatenus hujus ordinis auctor est, vult se presen-
tem in sua institutione agnosc. — — — Ac sicnut olim — — — — ita hodie non
tantum vult nos esse lectioni attentos, sed magistros etiam preficit, quorum opera
adjuvemur. Cujus rei duplex est utilitas: nam ab una parte optimo examine obedien-
tiam nostram probat, ubi ejus ministros, non secus atque ipsum, loquentes andi-
mus: ex opposito etiam nostre infirmitati consulit, dum per interpretes humano
more nos mavult alloqui, ut ad se alliciat, quam tonando a si abigere. — — Qui-
bus antem videtur ex hominum, qui ad docendum vocati sunt, contemptu exinaniri
doetrins auctoritas, hi ingratitudinem suam produnt: quia inter tot prsclaras dotes,
quibus ernavit Deus bumanum genus, hec prerogativa singularis est, quod digna-
tar ora et lingaas hominum albi consecrare, ut in illis sua vox personet. Lib. IV:
Cap. 1: 5,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
