Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 1. S. Landtmanson.
endast deri att besittning påkallar ett lagligt skydd, under det andra
anse att en bättre ställning vid bevisningen af en rätt till saken, m. m.
äfven äro följder af besittning såsom sådan. Hvad slutligen beträffar
grunden till besittningens rättsliga betydelse, så hafva några sökt upp-
visa sjelfva besittningen såsom en rättighet. Af dem åter, som ansett
besittningen i och för sig vara ett blott factum, har en del sökt för-
klaringen af denna rättsliga betydelse omedelbart i statens intresse att
för sin egen skuld förbindra all egenmäktighet, en del deremot mer
eller mindre uteslutande i ett rättsligt intresse hos besittaren sjelf, hvil-
ket somliga funnit just i en rättighet till saken, för hvilken rättighet
de ansett besittningen innebära en pr&esumtion, andra åter, under för-
nekande af presumtionen, sökt på annat sätt förklara, hvarigenom de
dock icke kunnat undgå alternativet att antingen göra besittningen sjelf
till en rättighet eller ock göra sjelfva förbållandet till saken till något
fullkomligt oväsendtligt.
Vid en sådan ämnets beskaffenhet kan det ej vara fråga om att i
ett försök, sådant som detta, gifva en ens i någon mån uttömmande
framställning deraf. Utan uppgiften är att, efter en öfversigt af de
vigtigaste åsigterna i ämnet, angifva den synpunkt, hvilken vi anse
vara den riktiga, samt, efter en kort redogörelse för några af de i denna
fråga vigtigaste af de fremmande lagstiftningarne, gifva ett utkast till
framställning af de grundsatser, hvilka enligt vår lag synas deri böra
antagas.
v. Savigny, genom hvars verk: ”das Recht des Besitzes” !) upp-
slaget gafs till en grundligare bebandliug af besittningsläran, uppställer
följande theorie 2). För alla definitioner af besittning ligger den tanken
till grund att hon är det tillstånd, i hvilket ej blott den egna inverkan
på saken är physiskt möjlig, utan äfven all fremmande inverkan omöj-
lig. Detta tillstånd (detention) är i och för sig ej något föremål för
lagstiftningen och begreppet derom ej något juridiskt begrepp. Men
snart visar sig ett detsammas förhållande till ett juridiskt begrepp,
hvarigenom det sjelf blifver föremål för lagstiftning. Då nämligen e-
ganderätt är den rättsliga möjligheten att efter godtycke inverka på en
sak och utesluta hvarje annan från dess bruk, så ligger i detentionen
utöfningen af eganderätten, och’hon är det naturliga tillstånd, som
!) Vi hafva ej varit i tillfälle att begagna någon annan upplaga deraf
än den fjerde, tryckt i Giessen 1822. Citaterna äro derföre gjorda efter
denna. Verket har upplefvat sex upplagor.
2) Sidd. 1—9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
