Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Commodum Possessionisg och Besittaingsskydd. 3
motsvarar eganderätten såsom ett rättsligt tillstånd. Vore emellertid
detta besittningens enda juridiska relation, så läte det, som derom
kunde juridiskt bestämmas, sammanfatta -sig i följande satser: egaren
har rättigheten att besitta, samma rätt har den, åt hvilken han öfver-
låter besittningen, ingen annan har denna rätt. Men nu bestämmer
Romerska Rätten !) vid besittning, likasom vid eganderätt, sättet huru
han förvärfvas och huru han förloras, behandlar henne således icke
blott såsom följd af en rättighet, utan såsom betingning för rättigheter.
I Romerska Rätten finnas blott två följder, hvilka kunna tillskrifvas
besittning i och för sig, afsöndrad från all eganderätt, nämligen usuca-
pion och interdicter. Då nu usucapionsbesittning (såsom af v. Savigny
på andra ställen 2) vidare utföres) i sig innefattar interdicts-besittning
och blott har några bestämningar mer — hvilka derför utgöra grunden
till de särskilda verkningarne af usucapions-besittning — så är det,
vid afgörandet af den juridiska naturen af besittning såsom blott så-
dan, endast fråga om interdicts-besittningen 32). Med denna förbåller
det sig så. Då besittning i och för sig ej är något rättsförbållande,
så är äfven störandet af densamma ingen rättsviolation och kan blott
blifva det derigenom att det violerar en annan rätt på samma gång.
Sker nu störandet våldsamt, så ligger i detta störande en rättsviolation,
emedan hvarje våldsamhet är orättslig — och denna orätt är det, som
skall upphäfvas genom ett interdict. Deruti, således, öfverensstämma
alla de possessoriska interdicterna, att de förutsätta en handling, som
redan till sin form är orättslig. I afseende på den häremot fra:nställda
åsigten, att violation af besittning är en materiel rättsviolation, besitt-
ning således en rättighet i och för sig, nämligen presumtiv egande-
rätt och den possessoriska talan en provisorisk vindication, anmärker v.
Savigny att såtillvida någon sanning derför ligger till grund som den
ofvannämnda formela orätten ej får tagas så, som om de possessoriska
interdieterna skulle följa af den annars kända juridiska naturen af våld.
Snarare är denna följd af våldet, att besittningen återställes till den,
som blifvit fördrifven, utan afseende på om han har någon rätt till
saken, af rent positiv art. Frågar man nu hvarföre denna art af skydd
är införd, d. v. s. hvarför den fördrifoe just skall erhålla åter den för-
lorade, kanske helt och hållet orättmätiga besittningen, så kan man
!) Det har ej utan skäl, synes det, blifvit anmärkt mot v. Savigoys
theoretiska grundläggning af besittningsläran att han utgår till hälften från
rättsphilosophisk, till hälften från positiv rätts — den Rom. Rättens —
ståndpunkt. ;
2) Sidd. 36 o. 62.
3) Jfr so. 141.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
