Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 Th. Rabenius.
vidtaga en inskränkning i den enskildes eganderätt. Sådana fall före-
komma ganska ofta. Hela beskattningen är ej annat än ett sådant, i
det staten, för det allmännas skull, tillegnar sig en del af den enskil-
des egendom. Öfverallt der staten, i financiellt ändamål, förbehåller
sig en viss näringsgren, föreligger en sådan inskränkning af egande-
rätten. Ånnu tydligare framträda dessa förhållanden der staten, för
allmänna ändamål, tillerkänver sig vissa jordstycken, hvilket sker dag-
ligen i de bäst ordnade stater, eller der den förbehåller sig uppsigten
öfver hushållningen med ett visst, för det allmänna synnerligen vigtigt,
slag af egendom, t. ex. skogarne, ett förhållande, som eger rum i sta-
ter, som stå på höjden af kultur, — och kanske just derföre der eger
rom. Skulle det således visa sig, att eganderätten till jorden och
hvarje i densamma förekommande ämne vore i ett eller annat afseende
hinderlig för det allmännas högre rätt, så vore staten utan all fråga
berättigad, att i detta afseende stadga en inskränkning i den enskildes
eganderätt till sitt jordstycke. Ett fullkomligt och oinskränkt erkän-
nande af eganderätten till jorden och hvarje i densamma förvaradt
ämne skulle sannolikt i de flesta fall förhindra bearbetandet af åtskil-
liga vigtiga mineralier och derigenom på ett väsentligt sätt skada ett
det allmännas intresse, hvilket utan tvifvel fordrar att de inom statens
område befintliga mineralrikedomar blifva så fullständigt som möjligt
tillgodogjorda. År således bevisligt, å ena sidan, att jordegarens
uteslutande eganderätt till grunden förhindrar bearbetandet af åtskilliga
vigtiga mineralier, och å den andra, att det allmännas väl fordrar att
produktionen af dessa föremål må blifva så ymnig som möjlig, så eger
staten utan fråga rätt att stadga sådana inskränkningar i jordegarens
dispositionsrätt öfver sin jord, att dessa mineraliers vinnande kan blif-
va, äfven emot hans vilja, möjligt. Att det allmänna i denna fråga
har ett vigtigt intresse att bevaka, är i det föregående ådagalagdt,
genom hänvisningen till den stora betydelse för kulturen, metallernas
bearbetande eger. Att med en jordegarens fullkomliga eganderätt till
grunden och allt hvad deri finnes, bearbetandet af åtskilliga högst vig-
tiga mineralier skall uteblifva, är likaledes högst sannolikt. Jorden ta-
ges vanligast i besittning för att å densamma frambringa dessa orga-
niska ämnen, hvilka uppfylla så många och vigtiga behof. Jordbruka-
rens verksamhet är rigtad, hans hushållning ordnad, hans hjelpmedel
afpassade endast för detta ändamål. Han skulle således oftast sakna
både håg och förmåga att tillgodogöra sig och samhället de på hans
grund befintliga’ mineraltillgångar, och, om rätt dertill ej inrymdes nå-
gon annan, skulle de sannolikt förblifva obegagnade. När således här
de båda förutsättningar inträffa, under hvilka en inskränkning i jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
