Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufvor. 7
egarens eganderätt kan och bör af staten stadgas, är det ock rätt-
mätigt, att staten i det fall, hvarom nu är fråga, vidtager en sådan
åtgärd. Staten är dertill så mycket mera berättigad, som den, bland
andra skäl, just till produktionens befrämjande, erkänner eganderätten,
och detta erkännande i förevarande fall skulle motverka det afsedda
ändamålet; och fråga kan derjemte uppstå, huruvida jordegaren har
någon rättsgrund att för den uteslutande besittningen af dessa mine-
ralier åberopa. Ty då han tog jorden i besittning skedde detta utan
tvifvel i den vanligaste afsigten med denna åtgärd — frambringandet
af de organiska ämnen, för hvilket jordens bearbetande är ett nödvän-
digt vilkor. Den animus habendi, hvilken, jemte apprehensionen, kon-
stituerar den rättsliga grunden för besittningen och derigenom för egande-
rätten, förefanns således icke i detta fall, och detta ger ett ytterligare
stöd för statens rätt att frånkänna jordegaren eganderätten till ifråga-
varande ämnen. : |
Denna åtgärd bör dock ej sträckas längre, än dess förutsättning
— produktionens befrämjande — förefinnes. Denna grundsats angifver
tillika regeln, för hvilka mineralier och under hvilka förhållanden denna
åtgärd bör inträda. Der staten ändock kan vara någorlunda förvissad,
att, till följe af näringsflit, företagsamhet och riklig kapitaltillgång,
jordegaren är sjelf i stånd till att bearbeta de på hans grund befint-
liga mineralier, är en sådan undantagslagstiftning af behofvet ej på-
kallad. Sådana mineralier, hvilka erfarenheten visat att de af jord-
egarne sjelfva kunna tillgodogöras, böra sålunda lemnas till deras för-
fogande. Dit höra de mineralier, hvilka förekomma i större massor,
liggande i dagen, och hvilkas bearbetande ej är förbundet med sär-
deles kostnad eller svårighet, såsom ler, sand, skiffer, sandsten, m. fl.
Hvad åter beträffar andra mineralier, hvilkas upptäckande fordrar sär-
skilda kunskaper och hvilkas bearbetande tager i anspråk stor kapital-
tillgång och stor företagsamhet, så kan staten i de länder, der jord-
egaren kan antagas vara i besittning af dessa för mineraliernas bear-
betande erforderliga vilkor, tillerkänna honom den uteslutande bqgitt-
ningsrätten till samma mineralier. I England t. ex., med dess utbil-
dade näringsflit och stora rikedom, har man utan olägenhet kunnat
lemna jordegaren i uteslutande besittning af nästan alla på hans grund
befintliga mineralier, så ock, i det industriella Sachsen, af ett så vig-
tigt mineral, som stenkol. Den större eller mindre utsträckning, i
hvilken staten skall frånkänna jordegaren hans dispositionsrätt öfver
de med grunden förenade mineralier beror helt och hållet på landets
industriella ställning, och kan således vara olika för olika folk eller
för samma folk på olika tider, allt som den grund, på hvilken staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
