Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufvor. 9
der hvilka bearbetandet af alla eller vissa mineralier må ega rum, och
således, alltefter som produktionens intresse fordrar det, inskränka
eller utvidga jordegarens rätt till dessa föremål, tillägga den ene eller
andre rätt till deras bearbetande, o. s. v. Denna åsigt, att inskränk-
ningen i jordegarens rätt till vissa mineralier grundar sig på en hög-
hets-, ej på en regalrätt, har på sednare tider blifvit framställd isyn-
nerhet af sachsiske jurister 1) — hvilka dessutom rent af neka att
bergsnäringen i Tyskland någonsin varit ett regale — och ligger till
grund för den nyare franska och belgiska lagstiftningen, likasom äfven
för det sista förslaget till Grufvestadga för Preussen af år 1862. En
kort historisk blick på lagstiftningens gång i de särskilda europeiska
länderna skall närmare belysa bergsregalets uppkomst och betydelse.
Det finnes ingen giltig anledning att antaga, det bergsbruket i det ’
romerska väldet varit förklaradt tillhöra staten. : Väl blefvo bergverk
der drifna för statens räkning; men dessa befunnos på domäner, hvilka,
såsom bekant är, romerska staten egde i stor utsträckning. Väl före-
komma i några af sednare kejsare utfärdade Constitutioner stadganden,
hvilka innehålla ett slags bergsbrukets friförklaring; men dessa afse
dels att bereda rikligare tillgångar på materialier för Constantinopels
uppbyggande, dels guldvaskerier i särskilda provinser 2). Bland de
moderna folken lemnar det tyska de äldsta materialier till historien om
lagstiftningen för bergsbruket, ett folk hvars lagstiftning för Sverige
bör ega ett så mycket större intresse, som bergsbruket här blifvit till
stor del bedrifvet af tyskar och den tyska lagstiftningen för denna nä-
ring påtagligen till en stor del tjenat den svenska till mönster. Ur-
sprungligen var väl i Tyskland egaren till grunden jemväl egare till de
med grunden förenade mineralier; dock blef redan tidigt i Tyskland
rättigheten att uppsöka mineralier fri för alla och den, som först fun-
nit ett mineralstreck, erhöll eganderätt till fyndet, hvarigenom grund-
lades denna den första uppfinnarens rätt, hvilken spelat en så stor
rol i den tyska lagstiftningen, ända till införandet af de nya bergs-
ordningarne under de sista årtiondena. Dessa båda rättigheter ——- den,
att öfverallt uppsöka mineralier och den, att såsom förste uppfinnare
erhålla eganderätt till fyndet — finnas allmänt erkända i Tysklands
äldsta på sed grundade bergsordningar 3). Hvilket upphof dessa rättig-
1) Freiesleben. Der Staat und der Bergbau. Leipzig 1839. Otto. Stu-
dien auf dem Gcebiete des Bergrechts. Freiberg 1856. Kressner. Syste-
matischer Abriss der Bergrechte in Deutschland. Freiberg 1858. Zerren-
ner. Lehrbuch des deutschen Bergrechts. Gotha 1862.
2) Hingenau. Handbuch der Bergrechtskunde. Wien 1855. sid. 277 fl.
3) Kressner. & st sid. 14 ff. ZZerrenner. a st sid. 11 ff. Karsten.
Grundriss der deutschen Bergrechtslehre. Berlin 1828 sid, 12 ff,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
