Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Th. Rabenius.
Ordning för Norbergs bergslag stadgade förlust till kronan af grufve-
lotten, för den bergsman, som ej öste grufvan eller rensade vägen,
icke kan härleda sig från en kronans rätt till grufvan, så synes deremot
det i den bekanta Förordningen om malmberg 1485 förekommande på-
budet om tionde af malm, funnen å skattejord, icke otydligt leda sitt
ursprung från en kronans eganderätt till dessa berg. Under Gustaf I
framträder regalrätten fullkomligt tydligt !). Gustafs söner fasthöllo i
detta hänseende troget sin faders grundsatser, och de talrika bref och
förordningar, hvilka af dessa konungar utfärdades rörande bergsbrukets
ordnande, hvila samtliga på uppfattningen af kronan såsom egare till
de i Riket förekommande mineralier ?). Så stadgades småningom be-
greppet af kronans rätt till mineralier och denna rätt läg äfven till
grund för hela 1600-talets lagstiftning om bergverken, hvarföre också
i en författning från denna tid hela bergsnäringen kallas kronans berg-
verk 2). Från dessa kronans anspråk voro likväl mineralier å frälse
grund undantagna. Adliga Privilegierna 1) försäkrade nemligen frälse-
mannen att icke något bergsbruk skulle för kronans räkning upprättas
på Adelns egendom utan jordegarens bifall eller med mindre han af
kronan erhöll tillbörligt vederlag. Deremot stod det naturligtvis frälse-
mannen fritt att för egen räkning drifva sådant, hvarvid han åtnjöt
fördelen af att utgöra mindre skatt. — Den, som uppfunnit ett mine-
ralstreck, var väl försäkrad om att få bearbeta detsamma 5); men
hurovida denna försäkran innebar en fallständig den förste uppfinnarens
rätt till mineralanledningen torde väl, vid den utsträckning, hvarmed
kronan under sednare hälften af 1500-talet och under 1600-talet gjorde
sin rätt gällande, få dragas i tvifvel. Ännu mindre kunde någon jord-
egarens rätt till deltagande i arbetet komma i fråga, ehuru en sådan
likväl på ett ställe omtalas 8), dock sannolikt utan att i någon vid-
sträcktare mån hafva blifvit erkänd. Ty i dessa fall handlade kronan
säkerligen efter som hon för hvarje gång ansåg vara för sig fördelaktigast.
!) Alla malmberg i Sverige lyda till kronan. Br. 9 Jan. 1559. RiksReg.
De i RiksReg. befintliga brefven äro förf. godhetsfullt meddelade af Herr
Bibliothekarien Styffe.
2) Br. 19 Aug. 1572, 12 Mars 1598, 23 Juli 1559, 4 Juli 1602,
24 Mars 1606. RiksReg.
3) Fullmakt för BergsAmtet 26 Febr. 1630.
1) Adl. Privil. 1617. pp. 24 och 25. Adl. Privil. 1626. pp. 24 och 25.
3) T. ex. Br. 9 Juli 1599, 16 Mars 1606 m. fi. RiksReg. — Memo-
rial för Gen .BergsAmtet 14 Febr. 1636. <GeneralPrivileg. 3 Nov. 1637.
JernbergsOrdn. 6 Juli 1649.
5) JernbergsOrdn. 6 Juli 1649. p. 13,
te AR Rn LR RA
JR FAR oe]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
