Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Epganderätt till Grufvor. 15
Att kronan här i landet alltifrån medlet af 1500-talet ansågs vara
egare till de inom riket förekommande mineralier, kan sålunda ej vara
tvifvel underkastadt. Går man åter till den frågan, huru kronan
under sextonde och sjuttonde seklen begagnade denna sin rätt, så vi-
sar sig att hon i detta hänseende handlade efter omständigheterna.
Särdeles upplysande, såväl med afseende på kronans anspråk på mi-
neralierna, som ock det sätt hvarpå hon begagnade sin rätt till dem,
är ett bref af Carl IX !), i hvilket konungen förklarar att ”efter öf-
verheten hafver at ålder haft den rättighet här i Riket att dem (?) alle
de förnämlige malmberg hafve tillhört och de sedan hafve tillåtit dem
att broka, hvilka de hafva velat sådant tillåta, derföre skola alla de,
som i våre och kronans berg någon del bruka vilja ... gifva deraf
både afrad och tionde.” Man ser häraf att kronan, såsom egare till
mineralierna, kunde förfara efter lägligheten; hon kunde, såsom egare,
bruka dem sjelf eller ock upplåta deras begagnande åt andra, då det,
likaledes på grund af hennes eganderätt, stod henne fritt att bestämma
de vilkor, på hvilka detta upplåtande skulle ske. Någon viss regel
var i detta hänseende under sextonde och sjuttonde seklen icke stad-
gad, och kunde ej gerna vara det, så strängt som kronan under detta
tidehvarf påstod sin rätt. Kronan handlade såsom hon ansåg för-
delaktigast efter de i hvarje särskildt fall förekommande omständig-
heter. Man finner henne således dels sjelf drifva bergsbruk för egen
räkning 2), dels upplåta rättigheten att idka sådant antingen under
form af specialprivilegium, tilldeladt vissa personer 3), eller ock under
form af vissa allmänt medgifna rättigheter, såsom, t. ex. den, hvilken
tilldelades uppfinnaren 4). Denna rätt finnes väl redan af Carl IX så-
som hertig honom medgifven 5); men det är dock faktiskt, att kronan
efter denna tid för sin räkning drifvit bergsbruk, och att denna rätt
sålunda syntes beroende af kronans behag. Egde uppfinnaren en verk-
lig rätt till bearbetandet af sitt fynd, så kan tiden för dess erkän-
!) Af 4 Juli 1602. RiksReg.
" 2) 1639 egde kronan i Södermanland 8 grufvor, 5 hyttor och 9 hamrar;
i Upland, 4 grufvor, 9 masugnar och 13 hamrar; i Wånga socken, 5 hyt-
tor och 6 hamrar. — 1639 års BergmästareRelation i Kamm.Koll.
3) T. ex. Privil. 17 Jan. 1597 för Måns Ingemarsson å ett silfberg, som
han uppfunnit å kronans skog. — 8 Aug. 1599 för Mårt. Chron &å alla
silfstreck, ban kan uppfinna. RiksReg. — En bergmästare i Finland erhöll
privileg. på ett jernmalmstreck, som han uppfunnit i Lojo s:n; Alex. Matts-
son på några nya jernmalmstreck i Lohto s:n. — BergmästareRelat. 1644.
4) Se de sid. 14 not. 5 anf. st.
3) Hert. Carls Privil. för Verml. Bergslag 1582 i BergsO. m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
