Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufvor. 21
icke medgifvit att lemna jordegaren uteslutande rätt till dessa mine-
ralier, men att en sådan deremot ansetts böra inrymmas honom till
ler, grus, torf, stenbrott m. fl. dylika ämnen. Jemför man den nu-
varande lagstiftningen i dessa länder med den äldre, så finner man att
de undantagna mineraliernas antal enligt den förra är vida mindre än
efter den sistnämnda; ett framsteg, beroende visserligen af det med
civilisationens framåtskridande allt fullständigare erkännandet af egande-
rättens helgd, men äfven i väsentlig mån af en från samma källa här-
flytande ökad industriell företagsamhet och kapitaltillgång.
Den inskränkning staten sålunda tillfogar jordegaren i hans na-
turliga rätt måste emellertid hafva ett giltigt ändamål. Utan ett så-
dant vore denna inskränkning en åtgärd af ett godtyckligt våld, hvil-
ken måste upphöra med ett fullkomligare statsskick. Grunden för den-
samma var säkerligen ursprungligen ett fiskaliskt intresse. Huruledes
denna inskränkning, äfven när det fiskaliska intresset förlorat sin stör-
sta betydelse, likväl kan i produktionens allmänna intresse bibehållas,
är i det föregående visadt. Denna förändrade grund för regalrätten gör
dock en modifikation af densamma nödvändig; och det är denna modi-
fikation, hvilken uppenbarar sig i bergsbrukets friförklaring. En regal-
rätt, bibehållen af industriella skäl, måste således åtföljas af den åt
enhvar lemnade rättigheten att upptaga och bearbeta de mineralier,
hvilka utgöra denna regalrätts föremål, likasom tillvaron af denna fri-
het visar att regalrättens grund är produktionens allmänna intresse,
hvilket, äfven i högt civiliserade stater, kan påfordra afskiljandet af
rätten till vissa mineralier från jordegarens dispositionsfrihet öfver sin
mark. Att produktionens intresse utgör grunden för det undantag af
vissa metaller från jordegarens uteslutande dispositionsrätt hvilket, en-
ligt hvad nyss ofvan är anfördt, eger rum hos de vigtigaste nationer
på Europas fasta land, visar sig deraf, att detta undantag allmänt
är förenadt med friheten för enhvar, som dertill i stadgad ordning vin-
ner rätt, att upptaga och bearbeta dessa ämnen, en frihet, hvilken af
lagarne äfven sättes i omedelbart sammanhang med stadgandet om re-
galrätten ’). Svenska lagstiftningen har, vid den förklaring af regalrätten
den en gång afgifvit ?), uttryckligen förklarat dess betydelse bestå i
denna allmänna frihet att opptaga de mineralier, hvilka annars skulle
blifva för samhället ofruktbara; och denna fribet är i den nuvarande
lagstiftningen äfven erkänd genom stadgandet att de från jordegarens
1) Österr. lag. $ 5. Sachs. lag. & 2. Dufour. a st sid. 184. Norska
lag. $ 1.
2) K. Plakat och Förordn. 27 Aug. 1723.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
