Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Th. Rabenius.
Med samma bestämdhet som den svenska lagstiftningen i afeeende
på arten, men med mer eller mindre afvikelse i afseende på antalet,
angifva främmande lagar de mineralier, hvilkas bearbetande är fritt för
den, som i behörig ordning dertill vinner tillstånd. I Norge!) och
Sachsen 2) eger denna rätt rum blott till metaller och malmer. f-
rikiska lagstiftningen 3) utsträcker den jemväl till de mineralier, som äro
användbara i auseende till sin halt af svafvel, alun, viktriol eller kok-
salt, vidare till zementvatten, graphit, jordharz samt alla arter af
svart- och brunkol. Det sista preussiska lagförslaget +) upptager en-
dast vissa angifna metaller, men öfverensstämmer för öfrigt i det när-
maste med österrikiska lagen. Franska lagstiftningen skiljer med af-
seende på sättet, hvarpå vissa mineralier förekomma och till följe deraf
tillgodogöras, dessa och de för deras vinnande erforderliga arbeten i
tre klasser: mines, minidres och carridres, samt stadgar olika reglor
för tillståndet att bearbeta de till den ena eller andra klassen hörande
mineralier. Till de under första klassen hörande mineralier (mines) är
eganderätten jordegaren helt och hållet frånkänd och rättigheten till
deras bearbetande beroende af ett i vederbörlig ordning erhållet till-
stånd. De till denna klass hänförliga mineralier äro i allmänhet så-
dana, hvilka innehålla ”metalliska ämnen” jemte några få andra af
lagen angifoa föremål; dock har denna bestämmelse ej ansetts ut-
tömmande, utan andra i lagen ej uppräknade mineralier hafva blif-
vit förda till denna klass. De till den andra klassen hörande mine-
ralier eger jordegaren visserligen i allmänhet rätt att ensam bearbeta;
likväl eger i afseende på vissa af dem den inskränkning i hans rätt
rum, att om de skola bearbetas under dagen eller om jordegaren an-
tingen ej alls vill eller ej vill i tillräcklig myckenhet bearbeta dem, denna
rätt upplåtes åt en annan. Rättigheten att bearbeta de till den tredje
klassen hörande ämnen tillkommer deremot i alla händelser jordegaren
allena 5). Den egendomliga charakteren af den engelska lagstiftningen är
ofvan angifven. Af denna korta öfverblick af lagstiftningen i detta ämne
hos Europas största nationer visar sig, att metallerna nästan allmänt
och i vissa länder några få andra, vigtiga, mineralier blifvit från jord-
egarens uteslutande disposition undantagna. Man torde således böra
antaga att industriens tillstånd hos de flesta folk på Europas kontinent
!) Lagen ang. Bergverksdriften 14 Juli 1842. $ 8.
2) Lagen ang. Regalbergsbruket 22 Maj 1851. $ 1.
3) Lagen af den 23 Maj 1854. & 3.
1) AF 1862. & 1.
3 Dufour. Traité général de Droit Administratif. Andra uppl Sjette
Delen. Paris 1857. sid, 165; 318 ff., 353.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
