Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Th. Rabenius.
har man ock med detsamma i väsentlig mån uppgifvit ändamålet med
bergsbrukets friförklarande; och man må tillika besinna, att rättig-
heten att skärpa på hans grund är förbunden med skyldigheten att
gifva honom full ersättning. Vill man åter med denna inskränk-
ning i rätten till försöksarbetet hindra en inmutare att bemäktiga sig
alltför stora områden, så är äfven detta ändamål förfeladt; ty det
finnes intet hinder för en person att uttaga, vore det än hundradetals
mutsedlar och derigenom, åtminstone för ett eller två år, spärra an-
senliga områden. En dylik fältspärrning blir först skadlig, när den
angår eganderätten till mineralier; försöksarbetet, som har ett helt
annat ändamål, kan och bör drifvas i så vidsträckt omfång som möj-
ligt, och någon skadlig fältspärrning af detsamma är ej att befara,
emedan det ingalunda ligger i sakens natur att rättigheten till ar-
betes anställande inom skärpningsområdet skall vara uteslutande. Men
det otillfredsställande i den svenska lagstiftningen kommer deraf, att
man gjort rättigheten till försöksarbetet beroende af inmutningen och
derigenom gifvit åt denna en betydelse, som den aldrig egt. I den
äldre tyska lagstiftningen, hvarifrån inmutningsinstitutet är hämtadt,
betydde inmutning uppfinnarens begäran om eganderätt till sitt fynd.
Rättigheten att anställa försöksarbete var deremot beroende af ett
föregånget skärpnivgstillstånd, omfattande större distrikter. Någon
eganderätt kunde skärparen naturligtvis icke erhålla förr än han fun-
nit ett mineral, som kunde blifva föremål för densamma. Då emel-
lertid företrädesrätten till fyndet bestämdes af upptäcktens prioritet,
gällde det för uppfinnaren att så tidigt som möjligt anmäla sitt fynd
och erhålla eganderätt dertill, hvarföre han ej heller kunde gifva sig
tid till att fullständigt blotta strecket. Denna avmälan om fyndet
med ty åtföljande begäran om eganderätt till detsamma skedde ge-
nom inmutningen, och derföre fordrade tyska rätten såsom ett vilkor
för densamma att inmutaren skulle vara fyndig. Genom erhållen in-
mutning var uppfinnarens rätt till fyndet försäkrad, och han kunde
nu i god ro företaga de för dess närmare undersökning nödiga ar-
beten, för att bestämma i hvad rigtning han skulle begära utmålet;
och sedan dessa blifvit fullbordade följde den fullständiga förläningen
af grufvan. Nu har i de svenska författningar, hvilka först omtala
inmutning !), denna alldeles samma betydelse som i tyska rätten, så
till vida nemligen, att inmutningen utgör den handling, som medför
eganderätten till ett mineralstreck, och förutsätter således nödvändigt
!) GeneralPrivilegium för dem, som uppfinna metall- och mineraliska
streck 3 Nov. 1637 p. 1. GeneralBergsPrivilegium 6 Juli 1649 p. 1. —
K. Plakat och Förordn. 27 Avg. 1723 p. 7.
SNS AN 0 SRS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
