Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufvor. 29
att inmutaren skall förat vara fyndig. Något särskildt tillstånd till
försöksarbetets anställande fordra dessa författningar icke, antingen
derföre att jorden då ej ansågs hafva så högt värde, att den genom
försöksarbetet led någon väsentlig skada, eller derföre att jordegaren
ansågs skyldig att i det allmännas intresse tåla sådant intrång å sin
ground. När det sedermera, vid ett fullständigare ordnande af lag-
stiftningen i dessa ämnen, fanns nödigt att göra äfven försöksarbetet
beroende af ett utfärdadt tillstånd, fästade man detta tillstånd vid
mutsedeln, hvars innehåll man bibehöll, ehuru det påtagligen var be-
räknadt endast för erhållande af eganderätten, således måste förut-
sätta ett redan gjordt fynd. Deraf de trånga gränserna för försöks-
arbetet. Man förbisåg att, när bergsbruket blifvit friförklaradt, lag-
stiftningen för försöksarbetets ordnande bör utgå från en annan grund
än den gör för eganderättens tilldelande !?), och till följe deraf fast-
ställa gränserna för det förra betydligt vidare än vid eganderättens
tilldelande. |
I andra länder, der bergsbruket är friförklaradt, har lagstiftnin-
gen vid ordnandet af försöksarbetet vida mera konseqvent utfört följ-
derna af denna grundsats. Att börja med, är skärpningstillståndet
icke bundet till ett visst mineral eller till en viss fyndighet, utan sy-
nes det, som, der en sådan inskränkning förefinnes, densamma berott
af sökanden sjelf. Vanligen erhåller skärparen anvisning på ett visst,
större område, utom hvilket han ej får sträcka sitt arbete ?), men
inom hvilket han understundom är uteslutande berättigad att arbeta,
understundom skyldig att tillåta andra att skärpa. Åt samma person
1) I sitt 18 Sept. 1848 afgifoa Förslag till Grufvestadga hade Bergs-
Kollegium för försöksarbetets anställande föreslagit införandet af skärpnings-
sedlar, för hvilkas utfärdande dock samma vilkor voro stadgade, som för
närvarande gälla om mutsedlar, och tillika bibehållit inmutningen, när ar-
betet så framskridit att fyndigheten blifvit närmare undersökt, När man
för skärpningstillståndet uppställde så trånga gränser, som BergsKollegii för-
slag innehöll, fanns ej någon giltig anledning att skilja emellan den rättig-
het, som skärpningssedeln och den, som mutsedeln medförde. Skärpnings-
sedlarne blefro ock uteslutna ur det förslag till Grufvestadga, som inom
Högsta Domstolen utarbetades, och tillståndet till försöksarbetet gjordes be-
roende af mutsedeln allena.
2) Norska lagen $& 2 bestämmer skärpningsområdet till det distrikt, för
hvilket den myndighet, som utfärdar tillståndet, är anställd; Österrik. lag.
& 15 till enskilda jordparceller, bestämdt angifna områden, vissa dalar,
bergssluttningar, ete. Sachs. lagen, $& 33, till 100,000 qvadratlachter. En-
’ ligt franska rätten bestämmes området för skärpningen af den myndighet,
som utfärdar tillståndet dertill. Dufouwr. a st. sid. 188.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
