Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufvor. 39
konseqvens med lagens grund, förpligtåd att gifva jordegaren en er-
sättning för sjelfva det mineral, som at företaget vinnes; en ersättning,
som dock ej af lagen är bestämd, utan fastställes af den myndighet,
som ger tillstånd till fyndighetens bearbetande !).
Denna jordegarens rätt att deltaga i arbetet gäller hvarje föremål
för inmutning. Fråga kan dock uppstå, huruvida icke i afseende å
tvenne af dessa föremål en sådan rätt vore honom betagen. Det ena
är sjö- och myrmalmer, det andra ödelagda grufvor. Ovissheten i afseende
på sjö och myrmalmer uppkommer egentligen deraf, att i BergsKollegii :
förslag till Grufvestadga ?) en sådan rätt vid arbete å dessa malmer
var honom betagen, och att, om en ändring i detta förslag, som lig-
ger till grund för nu gällande lag i detta fall, varit afsedd, denna
bort ske i tydligare ordalag än nu gällande lag innehåller, genom en
bestämd förklaring att jordegandeandel till dylika malmer tillkommer ega-
ren af sjön eller myren, hvarmed ändringens afsigt hade blifvit uttryck-
ligen angifven. Ovissheten ökas ännu mera deraf, att i Högsta Dowm-
stolens protokoll, så upplysande i afseende på motiverna till Grufve-
stadgan, förklaras 3) att ”i 4 kap. om jordegareandelen i grufvor har...
annan hufvudsaklig afvikelse från hvad dels BergsKollegii och dels de
öfriga förut uppgjorda förslagen innehålla icke egt rum än i 26 $,
hvilken ... utesluter jordegaren från all rätt till andel i sådan öfver-
gifven eller sönad grufva, som finnes med visst utmål försedd.” etc.
Till de öfriga förslagen, som, jemte BergsKollegii, åberopas i Högsta
Domstolens protokoll, har förf. ej kunnat förskaffa sig tillgång och kän-
ner således icke huruvida dessa förslag inrymde jordegaren andel i de
malmer, om hvilka nu är fråga, så att, utan hufvudsaklig afvikelse från
deras innehåll, jordeganderätt till sådana malmer hade kunnat stadgas.
I det inom Högsta Domstolen utarbetade förslag till Grufvestadga har den
$, som handlar om jordeganderätten, en från den motsvarande &n i
BergsKollegii förslag helt och hållet förändrad lydelse, genom hvilken
undantaget af jordeganderätt vid sjö- och myrmalhner blifvit uteslutet.
Ordalagen i Högsta Domstolens förslag 4) äro dessutom något olika emot
novarande redaktion af samma ställe, och denna olikhet medger en för
jordegarens rätt gynnande tolkning deraf. I alla fall finnes ingen giltig
anledning, hvarföre man skulle hafva uteslutit det i BergsKollegii för-
slag förekommande uttryckliga undantaget af jordegarens rätt till sjö-
och myrmalmer, om man hade velat frånkänna honom en sådan rätt,
och likväl gifva stadgandet den lydelse det i öfrigt eger. Ett bestämdt
1) Dufowr. a st. sidd. 243 ff.
2) & 15. 3) sid. 11. +) & 19. sid. 28,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
