Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Th. Rabenius.
förklarande att här ett undantag egde rum, hade, om man velat
stadga ett sådant, varit så mycket mera påkalladt, då det hade med-
fört ändring i hvad förut ansetts allmänt gällande, hvarföre hvarje tve-
tydighet i detta hänseende bort så mycket mera undaurödjas.
Det andra föremålet, angående hvilket någon tvekan kan uppstå
om jordegarens rätt att i dess bearbetande med inmutaren deltaga, är
ödelagda grufvor. Denna tvekan gäller dock mindre jordegarens rätt i
allmänhet, än huru denna hans rätt skall kunna förenas med åtskil-
liga andra föreskrifter i Grufvestadgan. Maste man förutsätta att jord-
egaren har sin vanliga rätt äfven i afseende på ödelagda grufvor, så
återstar, för att kunna förena denna rätt med de anmärkta ställena i
Grufvestadgan, endast att antaga att denna rätt någon gång är under
viss tid hvilande. Men detta erfordrar en närmare betraktelse af hit
hörande ställen i nämnda lag.
Enligt en allmänt antagen grundsats förlorar den grufegare, hvil-
ken upphör att bearbeta sin grufva, cganderätten till densamma och
grufvan faller åter i det fria. Förlusten af eganderätten kan inträda
antingen efter ett formligt förklarande af grutegaren att han öfverger
grufvan, eller också helt enkelt derigenom att arbetet inom densamma
under viss tid upphör. En sådan öfvergifven grufva är, såsom ofvan
blifvit anfördt, föremål för ny inmutning, och man kunde, när Grufve-
stadgan för sådant fall icke uttryckligen tillägger jordegaren rätt att
deltaga i arbetet, på goda grunder sätta i fråga huruvida han vid in-
mutning af sönade grufver skulle cga någon andel såsom jordegare.
Har han, förra gangen grufvan var under arbete, icke gjort bruk af
sin eganderätt, så synes han ej böra på den tillfälliga omständigheten,
att grufvan blifvit af sin förra egare öfvergifven, få grunda någon rätt
att återfå en jordegandeandel, från hvilken han en gång, och måhända
mot erhållen ersättning för all framtid afstått; har han åter förut i
arbetet deltagit, så synes icke något giltigt skäl vara för handen hvar-
före han, mindre än uppfinnaren, skulle lida at deras gemensamma
försummelse att i behörig ordning uppehålla grufvedriften. På dessa skäl,
hvilka med mycken styrka framhöllos at en ledamot inom Högsta Dom-
stolen 1), blef äfven jordegaren i det inom Högsta Domstolen utar-
betade förslaget frånkänd jordegandeandel i sönade grufvor, när de ånyo
upptogos. En ledamot af Högsta Domstolen var dock af en från plu-
ralitetens afvikande mening ?), och ansåg att, vid inmutning af sönade
grufvor, jordegaren skulle vara oförhindrad att göra sin jordeganderätt
lagligen gällande. Denna sistnämnda mening vann äfven K. M:ts bi-
1) H. Domst. Prot. sid. 11. 2) & st, sidd. 39 och 42,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
