- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1863 /
42

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 Th. Rabenius.

nedlagd.” Under denna mellantid kunde deremot rättigheten till gruf-
van förvärfvas på något annat sätt än genom inmutning, hvilken skulle
inträda först sedan grufvan blifvit alldeles nedlagd och vid hvilket sednare
sätt för grufvans återupptagande jordegaren skulle kunna göra sin fordua
rätt gällande. Att detta är meningen med ofvannämnda yttrande, blir
alldeles klart om det sammanhålles med ett följande !), i hvilket sam-
me ledamot af Högsta Domstolen föreslår, att all den mark, som till
inmutaren afstås, skall, om grufvan öfvergifves eller sönas, hemfalla
till grundegaren sedan viss tid förflutit, utan att emellertid någon hos
bergmästaren anmält sig till grufarbetets fortsättande; samt att vidare
på tjenliga ställen, i sammanhang med bestämmelserna huru grufva sö-
nas, må införas stadganden derom, att den, som inom viss tid först
anmäler sig till grufvearbetets fortsättning, får öfvertaga grufvan med
samma förbindelser i hänseende till utmål och grufvedrift, som förre
egaren innehaft. Häraf är tydligt att enligt denne ledamots mening
det under viss tid skulle stå en hvar fritt att med förre egarens fulla
rätt få öfvertaga en sönad grufva efter blott anmälan hos bergmästaren
och att, om denna tid förflutit, utan att sådant öfvertagande skett,
de rättigheter, jordegaren förut såsom grufegare haft, och deribland
rättigheten till utmålet, skulle till honom äterfalla. Lägger man denna
mening till grund för tolkningen af ofvan anförda ställen i Grufvestad-
gan, så blir deras betydelse fullkomligt klar. Har grufva blifvit öfver-
gifven eller sönad får den, i förra fallet inom fyra månader från det
kungörandet om dess öfvergifvande blifvit från predikstolarne i häradets
kyrkor uppläst, i det sednare inom ett år från det rättigheten till gruf-
vans öfvertagande inträdde, af den, som hos bergmästaren först an-
mäler sig, öfvertagas med förre egarens fulla rätt 2). Om ett år,

!) JustitieRådet Alexandersons yttrande vid $$ 38 och 44. H. Domst
Prot. sid. 44.

2) Egentligen finnes denna preskription för öfvertagandet af sönad grufva
icke i Grufvestadgan uttryckligen föreskrifven. Den åberopar angående den
öfvertagandes rätt bestämmelserna i & 50, hvilka icke innehålla någon ans-
nan preskriptionstid än för öfvertagandet af öfvergilven grufva, och således
alls icke passu hit. När sålunda dessa bestämmelser ej här kunna tllläms
pas, angifves preskriptionstidens gräns naturligast af tiden, vid hvilken jord-
egarens rätt till utmålet inträder. Detta är också utan tvifvel meningen.
Jemför man JustitieRådet Alexandersons sist anförda yttrande, från hvilket
& 51, ehuru med några mindre lyckliga förändringar, är hämtad, så ser
man att enligt hans tanke tiden för grufvans öfvertagande alltid skulle mö-
tas af tiden för utmålets hemfallande till jordegaren. Hans förslag till re-
daktionen af detta ställe lyder nemligen: ”All den mark, som enligt denna
författning till inmutaren afstås, skall, om grufvan öfvergifves eller sönas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:41:23 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1863/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free