Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
x
Om Eganderätt till Grufvor. 41
fall, hvarföre den Kongl. propositionen affattades i enlighet med den-
"samma; och då den nu gällande Grufvestadgan är i tullkomlig öfverens-
stämmelse med Konungens proposition, sä är, enligt gällande lag,
jordegare utan tvifvel berättigad till andel i ånyo upptagen, men förut
sönad, grufva, och det ehvad han i arbetet förra gången grufvan be-
arbetades tog del eller icke.
Tvekan rörer ock, enligt hvad ofvan sades, icke jordegarens rätt
i detta fall, utan huru samma rätt skall kunna förenas med ett eller
annat stadgande i öfrigt. När grufva blifvit öfvergifven eller egaren
blifvit densamma förlustig dömd, må hon af den, som, i förra tallet,
inom viss tid anmäler sig hos bergmästaren till hennes återupptagande,
i sednare fallet fått sig henne tilldömd, öfvertagas med samma rättig-
heter och förbindelser i hänseende till utmål och grufvedrift, hvilka
förre egaren innehaft !). När sålunda den, som öfvertager grufvan,
gör detta med samma rätt, som den förre egaren, hvilken ju fullkom-
ligt förfogade öfver henne, så synes vid ett sådant öfvertagande någon
rätt till deltagande i arbetet åt jordegaren svårligen kunna inryminas.
Å andra sidan följer dock uppenbart af Grufvestadgans motiver att vid
npptagande af sönad grufva en sådan rätt bör honom tillerkänwas,
Kikasom föreskriften, att all den mark, som varit till inmutare afstådd,
tillfaller jordegaren, om ej arbetet inom viss tid anyo påbörjar ?), vi-
sar, att den nye öfvertagarens rätt till utmål och öfriga rättigheter ej
är så ovilkorlig som först anförda stadgande tyckes innebära. Men
huru förlika öfvertagarens först stadgade ovilkorliga rätt till utmål
och öfriga grufegarens rättigheter med jordegarens rätt till utmålet
efter viss tid och hans allmänna rätt att vid grufvans förnyade upp-
tagande åtnjuta sin jordegandeandel? — Ser man på det yttrande, hvil-
ket afgafs af den ledamot i Högsta Domstolen, enligt hvars mening
jordegaren erhöll rätt till deltagande i arbetet vid återupptagna, förut
sönade, grufvor, så kan denna motsägelse lösas. Denne ledamot ville
nemligen att jordegarens rätt i det fall, hvarom här är fråga, skulle in-
träda, endast då grufvan blifvit alldeles nedlagd, så att, för arbetets
återopptagande, ny inmutning erfordrades 3). Dessa ordalag tyckas
gifva tillkänna, att han tänkte sig att den rätt, hvilken han ville till-
lägga jordegaren, icke skulle inträda genast efter det grufvan blifvit
öfvergifven eller sönad, utan först sedan någon tid förflutit från det
grufvan kom i detta tillstånd, så att den kunde anses såsom ”alldeles
1) GrofveSt. $ 51. 2) a st & 51.
3) Se JustitieRådet Alexandersons yttrande vid & 26. H. Domst. Prot.
sid. 42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
