Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Th. Rabenius.
Såsom jordegare, och följaktligen berättigad att såsom sådan i ar-
betet deltaga, anses i allmänhet den, å hvars grund arbetet anställes.
För detta anvisas ett visst område, hvilket begränsar arbetet icke alle-
nast på jordytan (i dagen), utan äfven i allmänhet på djupet, der om-
rådets gränser räknas lodrätt ned från gränserna i dagen. Falla nu
flere jordegares områden inom dessa gränser, så har hvar och en af dessa
jordeganderätt till det arbete, som inom hans område bedrifves !), hvil-
ken andel likväl, såsom nedanför skall nämnas, är olika bestämd, allt-
efter som på hans egor arbetet drifves från dagen eller icke. Utmålets
gränser inskränka likväl icke ovilkorligt grufegarens rätt till arbetet.
Han eger äfven under visst vilkor att på djupet drifva arbetet derut-
öfver. Och äfven i detta fall inträder den vanliga regeln, att den
jordegare, på hvars grund arbetet anställes, är berättigad till jord-
egandeandel i detsamma ?).
Der kronan eger grunden har hon afsagt sig anspråket på åtnju-
tande af jordeganderätten. Så långt har kronan numera uppgifvit sin
regalrätt. Jordeganderätten i grufvor, som upptagas å kronans mark,
tillfaller å jord, som står under kronans omedelbara förvaltning eller
å allmänning, som tillhör kronan eller utgör föremål för afvittring,
inmutaren 3). Å kronojord, som under ständig besittningsrätt inne-
hafves, eller är till boställe anslagen, eller blifvit till brukning på viss
tid för kronans räkning upplåten, skall krono-åbon, baoställsinnehaf-
varen eller den, som eljest nyttjanderätten har, njuta jordeganderätten
tillgodo; hvilken han, om han begagnar den, får behålla såsom sin
enskilda tillhörighet !).
Något jordegarens deltagande i arbetet är för den nuvarande euro-
peiska lagstiftningen obekant, med undantag af den norska, der en sådan
rätt tillkommer honom, likväl endast för en tiondedel5). Enligt en och
annan af Tysklands äldre bergsrätter har jordegaren haft rättighet att i
arbetet deltaga med uppfinnaren; denna rätt var dock endast lokal.
Allmännare synes han deremot hafva haft rätt till en s. k. Ackertheil,
eller Erbkux, bestående af en viss mindre del i grufvan, hvilken, lika-
ledes efter den äldre rätten, inrymdes honom såsom ersättning för ut-
målet och öfrigt intrång, som grufarbetet kunde tillskynda honom,
:hvarföre denna hans andel i grufvan blef af de öfriga delegarne för
hans räkning kostnadsfritt bearbetad 9). En reminiscens af dessa den
äldre tyska rättens föreskrifter är utan all fråga det i äldre svenska
1) GrufveSt. & 22. 2) a. st. & 23. 3) a st. I 19. 4) a st. & 19.
3) Norska lag. & 14.
6) Karsten. a. st. sid. 332. Kressner. a. st. sid. 193,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
