Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Eganderätt till Grufvor. 4ö
författningar !) förekommande stadgande, att den jordegare, som ej
ville sjelf upptaga en grufva eller deri participera, skulle likväl till den,
som ville bearbeta henne, lemna nödigt utrymme och plats, emot det
att han af allt, som tillverkades, fick njuta en procent fritt för alla om-
kostnader. — Att den sednare tyska rätten icke känner någon jord-
egarens rätt att deltaga i arbetet, likasom att den på annat sätt, än
genom upplåtande af en grufvelott, bereder honom ersättning för det
intrång han kan lida af grufarbetet, faller hardt nära af sig sjelft.
— Franska rätten medger till de egentligen undantagna mineralierna
(de till ”mines” hörande) jordegaren väl icke någon rätt till deltagande
i arbetet, men har dock ett till resultatet likartadt stadgande, i det,
enligt hvad ofvan blifvit anfördt, han af den, som bearbetar grufvan,
erhåller en viss årlig afgift, utom den ersättning, som utgår för ut-
målet, hvilken afgift bestämmes för hvarje särskildt tillfälle af den
myndighet, som ger tillstånd till grufvans upptagande.
Hvad beträffar storleken af jordegarens andel, så är den i allmän-
het bestämd till hälften af grufvans afkastning, dock med motsvarande
förbindelse att till lika stor andel deltaga i grufarbetets kostnader ?).
I vissa fall, dels med afseende på stället, der mineralet förekommer,
dels med afseende på sättet, huru arbetet å jordegarens grund bedrif-
ves, är hans andel inskränkt till en fjerdedel. Detta är nemligen
måttet för jordegandeandelen först och främst vid grufve- och slaggvarp 3)
och vidare när arbetet på jordegarens område inkommit på djupet från
schackt, som ej blifvit öppnadt på hans grund 4). I detta sistnämnda
fall kan han dock, genom att göra fyndigheten på sitt område från da-.
gen åtkomlig, förvärfva hel jordegandeandel, men endast såvida hans
mark utgör en del af utmålet. Ty har, med den rätt, som nedanför
skall omtalas, grufegare gått utom sitt utmål in på annan jordegares
grund, än der utmålet ligger, då kan den jordegare, på hvars grund
arbetet sålunda inkommer, icke genom öppnandet af ett schackt från
sin grund, till den bearbetade fyndigheten erhålla full jordeganderätt.
En sådan rätt var honom i BergsKollegii förslag till Grufvestadga 5)
tillerkänd; men kan, emot tystnaden i den nu gällande, honom svår-
ligen inrymmas. Man har måhända antagit, att ett schackt icke kunde
med laglig verkan i anseende till eganderätten till de, med detsamma
bearbetade, fyndigheter sänkas annat än från ett område, som blifvit
ordentligen inmutadt, och således att den jordegare, hvilken icke har
!) K. -Plak. och Förordn. 27 Aug. 1723.
2) GrufveSt. 8 18 och 20. 4) a. st. & 18.
3) a st. & 22 och 23. 3) & 19.
’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
